Det bild som de flesta i Sverige har av kampen för kvinnors rösträtt i Storbritannien handlar nästan bara om suffragetterna kring familjen Pankhurst, och deras organisation WSPU. Det är synd, eftersom WSPU var en liten och med åren alltmer isolerad grupp. De var förstås viktiga, men det är missvisande att de har fått bli symbol för en rörelse där de snarare var undantag. Det fanns både betydligt större organisationer och betydligt radikalare.

Den första organisation som i mitten av 1800-talet krävde rösträtt för kvinnor krävde rösträtt för alla – oavsett kön, klass, etnicitet eller förmögenhet. Men de flesta senare organisationer nöjde sig med att kräva rösträtt för kvinnor på samma villkor som för män, det vill säga bara för rika. Undantagen var People's Suffrage Federation och Women's Freedom League.

På den här sidan hittar du länkar till sidor om några av de olika organisationer som fanns – och till några av de mest drivande kvinnorna i rösträttsrörelsen.

1918 införde Storbritannien ett första steg av rösträtt för kvinnor, att
kvinnor fick rösta om de var över 30 år och flera andra villkor, framför allt krävdes tillräckligt hög inkomst, kapital eller egendom. Alternativt kunde en kvinna få rösta om hon var gift med en tillräckligt rik man.

Först tio år senare, 1928, infördes en allmän rösträtt för kvinnor,
från 21 års ålder och utan krav på ekonomi eller liknande.

ORGANISATIONER:

SFPA – Sheffield Female Political Association  (1851 - ?)

NSWS – National Society for Women's Suffrage  (1867 - 1897)

Women's Franchise League  (1889 - 1897)

NUWSS – National Union of Women's Suffrage Societies  (1897 - 1919)

WSPU – Women's Social and Political Union  (1903 - 1917)

PSF – People's Suffrage Federation  (1904 - ?)
Ursprungligen under namnet ASS, Adult Suffrage Society

WFL – Women's Freedom League  (1907 - 1961)

WTRL – Women's Tax Resistance League  (1909 - 1918)

US – The United Suffragists (1914 - 1918)

ELFS – East London Federation of Suffragettes  (1914 - 1924)

Förutom de organisationerna fanns det ett myller av mindre organisationer för kvinnors rösträtt. Bland annat hade många kvinnor egna organisationer inom sin yrkesgrupp. En del av dem tillhörde någon av de större organisationerna medan andra var fristående men samarbetade med varandra och ibland med de större organisationerna. En av alla sådana yrkesorganisationer var:

ASL – Artists' Suffrage League  (1907 - 1918)

RÖSTRÄTTSKVINNOR:

Redan innan organisationerna med fokus på rösträtt startades fanns det dessutom en del organisationer och tidningar som bland andra krav även drev rösträtt för kvinnor:

   Langham Place Group  (1857 - 1866)

   The English Woman's Journal
   The Englishwoman's Review

Det fanns också många senare organisationer för kvinnor som drev kvinnors rösträtt som ett bland alla sina krav, som till exempel:

   NFWW – National Federation of Women Workers  (1906 - 1920)