Ernestine Louise Potowski föddes den 13 januari 1810 i Piotrków i det som nu är Polen. Hennes pappa var rabbi, och föräldrarna var rika. Redan i 5-årsåldern började hon att ifrågasätta religionen: var det verkligen rimligt att tänka sig att en rättvis Gud skulle låta folk lida, så som hennes pappa berättade för henne om? När Ernestine var i tidiga tonåren blev hon uttalat ateist. Hon sa också att hon aldrig kunde acceptera att kvinnor skulle ses som mindre värda.
När Ernestine var 16 år dog hennes mamma, som lämnade efter sig en förmögenhet åt sin dotter. Men pappan lovade bort Ernestines arv som hemgift åt en man som pappan hade utsett. När Ernestine mitt i sin sorg efter mamman bad att få slippa gifta sig, vägrade bägge männen att vika sig.
Då reste Ernestine till en civil domstol och bad att få slippa gifta sig, och att få ut sitt morsarv. Detta var 1826, men domstolen gav henne rätt.
Vid 17 års ålder lämnade Ernestine hemmet (en stor del av arvet som bestod av egendom blev kvar) och reste till Berlin. En del källor säger att det var först då som hon själv tog sig namnet Ernestine Louise (och att hon tidigare hetat Susmond, eller Siismondi). Hur som helst uppfann hon en väldoftande "rumsparfym" för hemmen. Genom försäljningen av rumsparfymen kunde hon försörja sig, och hon reste runt i Belgien, Holland, Frankrike och England.

I England hjälpte hon Henry Owen, en socialistisk utopist, att starta Association for Alla Classes of All Nations. De kämpade för mänskliga rättigheter oavsett nationalitet, kön, ras eller klass. Där träffade hon också silversmeden William Rose, som hon gifte sig med 1836. Samma år emigrerade de till Amerika. De bosatte sig i New York, där Ernestine öppnade en Pynt & Parfymeri-butik i hemmet.
Ernestine Roses man William stöttade henne både politiskt, känslo-

mässigt och ekonomiskt när hon så fort de anlänt började driva kamp för kvinnors rättigheter, för fri skolgång åt alla, och mot slaveriet. Hon var en av de första kvinnorna som talade offentligt i USA. Hon var

också den som lämnade den första formella ansökan om gifta kvinnors rättigheter – som hon gått och knackat dörr för att få underskrifter på. Vid ett tillfälle när hon hållit tal mot slaveriet hotades hon att rullas i tjära och fjädrar, men hon gav sig inte. Hon kallades "Queen of the Platform" för att hon reste runt och talade så mycket.
1848 lyckades hon och de andra tidiga feministerna driva igenom den första lagen om gifta kvinnors rättigheter i New York. Andra stater tog efter.

Nån gång vid den här tiden lärde hon känna Elisabeth Cady Stanton, Paulina Wright Davis, Lucretia Mott, Sojourner Truth och flera andra av dem som tillsammans startade den amerikanska rösträttsrörelsen för kvinnor. Ernestine Rose var också en av talarna på USA:s första National Women's Rights Convention 1850, där talarna kom från elva stater.
Många av ledarna för kvinnorörelsen var kristna protestanter och Ernestine Rose påminde dem ständigt om att alla faktiskt inte är det. Hon debatterade ofta med Antoinette Brown Blackwell.
Tillsammans med Elisabeth Cady Stanton blev Ernestine Rose aktivist i Women's Loyal National League och senare i American Equal Rights Association. Ernestine Rose reste runt i över 20 stater och höll tal för att få folk att engagera sig i kampen. 1869 lämnade hon, Cady Stanton och Susan B Anthony AERA för att starta National Women's Suffrage Association. Men då fick Ernestines problem med hälsan.

1869 återvände Ernestine Rose och hennes man William till England. Susan B Anthony ordnade en avskedsfest för dem. I England fortsatte Ernestine att engagera sig i kvinnorörelsen, men inte lika aktivt. 1882 dog William. Susan B Anthony och Elisabeth Cady Stanton besökte Ernestine för att försöka övertala henne att flytta tillbaka till USA, men Ernestine ville inte. Däremot åkte hon tillbaka för en kortare tid.
Ernestine Rose dog i Brighton den 4 augusti 1892 och begravdes bredvid sin älskade William på Highgate Cemetery i London.

Tillbaka till listan på förmödrar

UPP