

Josephine Butler
levde i England 1828 - 1906. Hon växte upp i ett medelklasshem
och hennes föräldrar var socialt engagerade, vilket
Josephine också blev. Vid 24 års ålder gifte
hon sig och fick under fem års tid fyra barn. Hon var
engagerad feminist, och när hennes 5-åriga dotter
Eva (Evangeline) plötsligt dog vände sig Josephine
Butler utåt för att lindra sin sorg.
Hon
kom i kontakt med ett hem för prostituerade kvinnor,
och började arbeta för deras rättigheter. Precis
som i Sverige fanns i England ett så kallat "reglementeringssystem"
som innebar att polisen kunde gripa en kvinna de ansåg
var prostituerad och därför kräva att hon skulle
läkarundersökas för att se om hon var smittad
av någon sjukdom. Josephine Butler och många andra
kvinnor kämpade mot denna lag, som de sa var skapad för
att försvara dubbelmoralen och förtrycka kvinnor.
Josephine
Butler försökte påverka politikerna, men när
de inte lyssnade vände hon sig till folket på gatorna.
Hon höll tal offentligt, och många upprördes
då över att en kvinna på 1870-talet kunde
resa omkring och hålla tal om "sexuella frågor".
Kvinnors
rösträtt var en annan sak Josephine Butler verkade
för, men hon sa att hon absolut inte menade att kvinnor
skulle bli lika män. Hon ansåg att kvinnor hade
en annan uppgift i världen än män och det var
att värna om de svaga. Som många andra av dåtidens
rösträttskämpar kombinerade hon rösträttskampen
med arbete mot mäns sexualiserade våld. Hon arbetade
också mot den då mycket utbredda handeln med barn
i prostitution.
Josephine
Butler blev oerhört förföljd för sitt
arbete. Hon hånades och förtalades i media, och
mordhotades av bordellägare. Men 1886 avskaffades smittskyddslagarna.
I
Sverige fanns reglementeringssystemet kvar ända till
1918. |