Bakgrundspapper uppe

«  Driftig brittisk förebild i kamp för kvinnors rätt till arbete

Porträttfoto av Emily Faithful som ser rakt in i kameran
Namn: Emily Faithfull

Emily Faithfull föddes den 27 maj 1835 som yngsta dotter av åtta barn, fem döttrar och tre söner, i en pastorsfamilj på Headly prästgård i Surrey i södra England.
Osynlig ruta
  Emily utbildades hemma, men fick också under en tid gå i skola i Kensington. Mycket mer vet vi inte om hennes bakgrund.
Osynlig ruta
  Men 1859 gick hon med i Langham Place Group, ett nätverk för likasinnade medelklasskvinnor i London. Där var hon med och startade SPEW, Society for Promoting the Employment of Women. De drev dels att kvinnor måste få yrkesutbildning och dels att de måste erbjudas jobb. Men gruppen drev också krav på kvinnors rättigheter på flera sätt, inklusive rösträtt för kvinnor.
Osynlig ruta
Victoria Press
Osynlig ruta
Omslag till The English Woman's JournalBild på fyra böcker och en inlagesillustration från Victoria Press Några i Langham Place Group hade 1858 även startat tidningen The English Woman's Journal. Det fick Emily att komma på en idé: de kunde starta ett kvinnotryckeri! På den tiden var tryckning ett helt mansdominerat område, så det var minst sagt radikalt tänkt. Bessie Rayner Parkes i gruppen köpte in en tryckpress och så startade Emily Faithfull 1860 Victoria Press. Hon anställde Austin Holyoake, en kvinna som kunde sättning, och som kunde lära upp andra.
Osynlig ruta
  Tryckerifacket, London Printer's Union, blev minst sagt sura. De tillät bara män som medlemmar och de hävdade bestämt att kvinnor varken hade "intelligens eller fysisk skicklighet" nog för att vara sättare.
Osynlig ruta
  Men Victoria Press blev snabbt känt för att göra extremt proffsiga jobb. Redan 1860 hade de tolv kvinnor anställda som sättare och i ett brev till The Times det året sökte Emily 6 - 8 fler unga tjejer. Några män var anställda för att göra jobb med tunga lyft, men alla sättare var kvinnor. 1861 utsåg Drottning Victoria tryckeriet till "Printer and Publisher in Ordinary to Her Majesty".

Illustration av en massa kvinnor och några enstaka män på tryckeriet
Tryckeriet Victoria Press på Great Coram Street i London 1861.
© Illustrated London News/Mary Evans Picture Library
Osynlig ruta

  Emily Faithfull startade också tidningen The Victoria Magazine, som hon själv var redaktör för.
Osynlig ruta
Men en period under 1864 drog sig Emily tillbaka. På ett besök hos väninnan Helen Jane Smith Codrington och hennes man, admiral Henry Codrington, hade Emily blivit utsatt för ett våldtäktsförsök av amiralen. Hon blev sedan indragen i deras skilsmässa, där hon först skulle ha vittnat om våldtäktsförsöket, men hon ångrade sig och ville inte komma till förhöret. Troligen berodde det på hot från amiralen att förstöra hennes rykte. Samtidigt spreds, bland annat i The Times, att Emily och Helen hade haft en lesbisk affär.
Osynlig ruta
  Trots att Emily försökte dra sig undan det uppmärksammade skilsmässomålet ledde historien till att hon inte längre var önskvärd i Langham-gruppen. 1867 köptes hon ut från Victoria Press.
Osynlig ruta
Foto av Emily sittande vid ett bord, fast varken stol eller bord syns, med handen i en bok  Flera av Emilys vänner startade 1865 Kensington Society, en grupp som snart blev en del av rösträttsorganisationen NSWS, National Society för Women's Suffrage. Det finns ingenting som visar att även Emily Faithfull var med där, men detta var strax efter skilsmässoskandalen. Klart är ändå att hon både föreläste och skrev i tidningar om kvinnors rösträtt redan under 1860-talet.
Osynlig ruta
Foto av Emily i helfigur där hon sitter vid ett gammaldags utsirat skrivbord, på en lika utsirad stol. I bajkgrund syns tjusiga fönster med mönster. Hon har en lång stol kjol och en blus samt något jackliknande på sig1868 publicerades Emily Faithfulls första och enda roman, Change upon Change. Hon reste sedan runt och föreläste, både i Storbritannien och USA. Om sina USA-resor skrev hon också en bok: Three Visits to America. Förutom att hon talade om kvinnor och arbete, och kvinnors rösträtt, höll hon också populära och mer lättsamma tal som "Glimtar av stora män och kvinnor som jag har känt". Under den här tiden skrev Emily Faithfull dessutom artiklar i flera tidningar, som Lady's Pictorial och Pall Mall Gazette.
Osynlig ruta
  1874 startade Emily Faithfull tillsammans med Emma Paterson kooperativet Women's Printing Society. Även där var alla sättare kvinnor. Där trycktes mycket av den växande rösträttsrörelsens material, inklusive texter av Elizabeth Wolsterholme och Millicent Garrett Fawcett.
Osynlig ruta
Skämtsam illustration av Emily Faithful med en fjäderpenna i ena handenÅret därpå, 1875, gick Emily med i WPPL, Women's Protective and Provident League, som stöttade startandet av fackföreningar för kvinnor.

Liten grå pil som pekar åt vänster Dåtida illustration av Emily Faithfull i egenskap av känd publicist.
Osynlig ruta

  Emily Faithfull ägnade hela sitt liv åt att kämpa för kvinnors rättigheter. Men om hennes person vet vi bara sådant som att hon var storrökare, trots att hon både hade astma och och ofta drabbades av luftrörskatarr.
Osynlig ruta
  Under de sista tio åren av sitt liv bodde Emily i Manchester, där hon levde tillsammans med sin "beloved friend" heminredningsdesignern Charlotte Robinson.
Osynlig ruta
  Emily Faithfull dog av lungsjukdom den 31 maj 1895, några dagar efter att hon fyllt 60 år.
Osynlig ruta

2019 startades Victoria Print Network i Storbritannien, ett nätverk för att stärka kvinnor i tryckeribranschen, som fått namn till minne av Emily Faithfull och Victoria Press.

Avdelare i form av gul linje med en  trave böcker till vänster

Rubrik: Läs mer:
Blinkande gul stjärna På WaybackMachine finns en gammal sida med några texter av Emily Faithfull.

Osynlig ruta

  Pil åt vänster Tillbaka till förra sidan
 Pil åt vänster Till tema facklig kamp
 Pil åt vänster Till tema kultur - författare
 Pil åt vänster Till tema rösträtt i Storbritannien
Pil åt vänster Tillbaka till listan på förmödrar

UPP Pil uppåt
UPPDATERAD 2023-04-10

Bakgrundspapper nere

www.kvinnofronten.nu