Bakgrundspapper uppe

«  Tillbaka

Foto från möte med LKPR. I bakgrunden standar med texten F.K.P.R. och olika ortsnamn på olika standar: Arvika, Ronneby, Eskilstuna, Kristianstad och Stockholm. Unga kvinnor i vita klänningar håller i standaren. Framför dem sitter en mängd kvinnor och till höger står en vithårig Ellen Key i en talarstol. Längst bak syns stora krukor med palmer
Ellen Key håller tal vid segermöte på Musikaliska akademien när kvinnors
politiska rösträtt var genomförd. Foto: Nordiska museet.
Rubrik: Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt

Det började med att flera lokala organisationer för kvinnors rösträtt startade på olika håll i Sverige 1902. Året efter gick de ihop i en gemensam landsförening: Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt (LKPR).
Osynlig ruta
  Året efter det, 1904, bildades en paraplyorganisation för den internationella rösträttsrörelsen – IWSA, International Woman Suffrage Alliance – och LKPR gick med i den.Symbol med fru Justicia framför en soluppgång, med texten SUF FRA GII JUS
Osynlig ruta
  De som tog initiativ till bildandet av LKPR hade alla olika politisk uppfattning, från socialdemokrati till höger. LKPR var alltså formellt politisk obunden. Men i praktiken var den mer borgerlig, eftersom den krävde rösträtt för kvinnor på samma villkor som män.
Osynlig ruta
Arbetarkvinnor i kläm
Osynlig ruta
Foto av fyra kvinnor som sitter och syr på ett standar. I bakgrunden en gardin och tapet. På standaret syns texten Frånö och "Vi fordra medbergarrätt" och något mer svårlästVid den tiden utgick rösträtten från hur mycket pengar någon hade, så det var få arbetare som hade rösträtt. Arbetarkvinnor hamnade på det sättet i en mellanställning. Arbetarmännen krävde "allmän" rösträtt – men det "allmänna" gällde endast alla män.
Och LKPR nöjde sig alltså med att kräva rösträtt för kvinnor på samma villkor som män, det vill säga inte för alla.
Osynlig ruta

Kvinnor i den socialdemokratiska kvinnoklubben i Frånö syr ett rösträttsstandar: Vi fordra medborgarrätt.
Osynlig ruta

  Många kvinnor som egentligen ville ha rösträtt för alla (alltså: allmän rösträtt för både kvinnor och män) anslöt sig ändå till LKPR, och när organisationen var som störst hade den 17.000 medlemmar och omkring 240 lokalavdelningar över hela landet.
Osynlig ruta
Laglydiga
Osynlig ruta
Idag tänker nog de flesta på kvinnors rösträttskamp utifrån de militanta brittiska suffragetterna i WSPU, som använde sig av alla möjliga olagliga metoder i kampen. Men i själva verket var WSPU bara en liten del av rösträttsrörelsen i Storbritannien. Och det var bara några enstaka kvinnor i LKPR som sympatiserade med WSPU.
Osynlig ruta
Spelplan för rösträttsspelet med små foton, allt så litet att det är svårt att se mer än översiktligt   För LKPR handlade det också om att vädja till männen om att göra det rätta. Sverige var ju sist av de nordiska länderna att införa rösträtt för kvinnor. Kampen handlade därför mest om när även männen i Sverige skulle ge med sig. På motsvarande sätt handlade motståndet från männen bland socialdemokrater och liberaler mest om att kvinnorna skulle ge sig till tåls lite till, sen skulle de få sin rösträtt. Det var endast högerpartiet som var helt emot rösträtt för kvinnor.Foto av standar för Karlstads F.K.P.R. som också har texten "Rösträtt för kvinnor"
Osynlig ruta
  De metoder LKPR främst använde sig av var möten, politikeruppvaktningar, konferenser, utbildning, folkupplysning, maskerader och skådespel. De gav – förutom småskrifter och annat folkbildningsmaterial – också ut vykort, reklamblad och reklamknappar (märken och nålar).
Osynlig ruta
  Precis som sina engelska systrar sydde de banderoller och sålde "Rösträtts-spelet" och liknande. Och de hade sin egen färg, som var gul, ibland en dov gul som gick mot brun-orange.

Foto av tio kvinnor i sekelskifteskläder som sitter i ett vardagsrum. I bakgrunden skymtar en tavla och ett bokskåp med glasdörrar. Alla ser allvarliga ut och de flesta tittar mot kameran
LKPR-möte hos Gerda Hellberg utanför Karlstad 1907. Från vänster: Augusta
Tonning, Sigrid Kruse, Gerda Hellberg, Gulli Petrini, Emmy Welin, Ottilia Marin, Anna
Wretman Lindström, Frigga Carlberg, Hilma Söderberg-Böving & Vienna Mesterton.

Osynlig ruta
Foto av kongressmärket med en rostig säkerhetsnål. Det är ett gult sidenband med frans nedtill och rösträttsden runda symbolen i mitten 1908 ändrade LKPR sina stadgar, så att de inte bara krävde rösträtt, utan också valbarhet. Kvinnorna ville bli medborgare och ha del av makten.
Osynlig ruta
  1911 arrangerade LKPR den 6:e Internationella rösträttskongressen i Stockholm för IWSA. Kongressen pågick under sex dagar. Från Sverige talade bland annat flera av dåtidens internationellt kända svenska kvinnor, som Selma Lagerlöf och Ellen Key.
Osynlig ruta
  Året därpå, 1912, gav LKPR ut det första numret av sin tidning Rösträtt för kvinnor, som de gav ut ända tills rösträtten infördes.

Foto av demonstartionståg. Först går några kvinnor i vitt med standaret för Göteborgs FKPR. Efter dem kommer massor av kvinnor varav de flesta är mörkt klädda och många bär hatt.

  Allt fler män ställde sig också bakom kravet på rösträtt även för kvinnor. Både Socialdemokraterna och Liberalerna lade fram motioner om rösträtt för kvinnor. De fick igenom motioner i andra kammaren, men de stoppades hela tiden i första kammaren, där högern hade majoritet.
Läs om rikdagens 2-kammarsystem HÄR.
Osynlig ruta

Bilden till vänster: Den enda demonstration för kvinnors politiska rösträtt som LKPR genomförde var i Göteborg 1918.
Direkt efter fanbärarna går Gulli Petrini och Frigga Carlberg.
Osynlig ruta

Foto av Elin Wägner som står till höger i bild med en uppslagen pärm i händerna. Till vänster ligger en rad av  pärmar som når långt högre upp än hon gör  Till och med när kungen 1912 la ett eget förslag om att kvinnor skulle få rösträtt på samma villkor som män stoppades det av högern, som bestämt var emot all rösträtt för kvinnor.
Osynlig ruta
  1913 startade LKPR en landsomfattande namninsamling för kvinnors politiska rösträtt. De lyckades samla in 351 454 namn, vilket var enormt för den tiden.
Osynlig ruta
Bilden: Elin Wägner med alla pärmar med namnunderskrifter.
Osynlig ruta
Tillfälligt krigsuppehåll
Osynlig ruta
Trots att Sverige inte deltog i första världskriget reagerade LKPR precis som stora delar av rösträttsrörelsen i exempelvis England när kriget bröt ut: de pausade delvis kampen.
Osynlig ruta
  Flera svenska kvinnoorganisationer startade istället en omfattande hjälpverksamhet under namnet Kvinnornas Uppbåd. De såg till att kvinnor kunde gå in och jobba istället för de män som var inkallade till svenska försvaret, de försökte förmedla mat till de fattigaste familjerna, de samlade in pengar och kläder.
Osynlig ruta

Affisch för offentligt möte 13 maj. Högst upp på affischen vajar en svensk flagga, med fladdrande gula band, intill det finns IWSA:s symbol med Fru Justitia och hennes vågskål samt testen JUS SUF FRA GII

  1917 tog LKPR nya tag och ordnade ett stort protestmöte för kvinnors rösträtt den 13 maj. På affischerna stod inte bara LKPR, utan också en mängd andra kvinnoorganisationer:

Fredrika-Bremer-förbundet, Vita Bandet, Akademiskt bildade kvinnors förening, Frisinnade Kvinnor, Sveriges Folkskollärarinneförbund, Socialdemokratiska kvinnors centralstyrelse, Södra KFUK, Stockholms allmänna kvinnoklubb, Kvinnliga kontorist- & expeditföreningen, Kvinnliga tandläkareklubben, Kvinnliga telefontjänstemannaföreningen med flera.

  Det var tydligt att kvinnorna hade börjat tröttna. Och de började tröttna på mer än att inte ha rösträtt. LKPR tog 1918 också in kravet på att reglementeringssystemet för prostitution måste bort.
Osynlig ruta
Segern kommer
Osynlig ruta
Under de sista åren av första världskriget var stämningen bland arbetarklassen direkt revolutionär i många europeiska länder, även Sverige, med bröduppror och protester. Då införde politikerna först allmän* rösträtt för män och till slut fick även kvinnor vår politiska rösträtt. När den infördes var det som en ändring i grundlagen, där ordet "man" ersattes med "man och kvinna".
Osynlig ruta
  Eftersom det var en grundlagsändring krävdes två riksdagsbeslut. Det första beslutet togs 1919 och det andra 1921, samma år som kvinnor för första gången röstade.

Foto av Eva Andén med flera på väg för att rösta. Främst går Katti Starli och Eva Andén.
Advokaten Eva Andén och de andra kvinnorna på hennes advokatbyrå
på väg att rösta för första gången, söndagen den 16 september 1921.
Osynlig ruta

LKPR hade en väldigt stor betydelse för kvinnor, inte bara för själva rösträttsrörelsen. För första gången hade kvinnor byggt en verklig massrörelse för kvinnor, och en rörelse som precis som andra folkrörelser skolade sina medlemmar. De ordnade möten, föreläsningar, namninsamlingar och studiecirklar. De gav ut broschyrer, småskrifter och böcker om allt möjligt kring medborgarskap. De tränade mötesteknik och diskuterade hur stat och kommun fungerade. Massor av kvinnor lärde sig att driva kamp.
Osynlig ruta
  Lydia Wahlström, som själv var drivande i LKPR, har skrivit att LKPR:s folkbildningsarbete för att förbereda kvinnor för den kommande rösträtten var ovanligt starkt jämfört med andra länder. Idag känner många till folkbildningen som senare ordnades via den Kvinnliga Medborgarskolan vid Fogelstad, men få känner till hur mycket LKPR redan tidigare jobbade med med just sådan utbildning av kvinnor.
Osynlig ruta

* Det kallades "allmän" rösträtt, men gällde då exempelvis inte någon som "försörjdes av fattigvården" (vilket motsvarar att få dagens försörjningsstöd, som tidigare hette "socialbidrag"), satt i fängelse eller var omyndigförklarad.

Dekorativ rand i rosa och grönt, en avdelare mellan texten


Glimrande gul stjärna När kvinnor fick rösträtt i olika länder i världen kan du läsa om HÄR (på engelska).
Osynlig ruta

Osynlig ruta

  Pil åt vänster Tillbaka till förra sidan
 Pil åt vänster Tillbaka till temasidan om rösträtt i Sverige
Pil åt vänster Tillbaka till listan på förmödrar

UPP Pil uppåt
UPPDATERAD: 2021-01-26

Bakgrundspapper uppe

www.kvinnofronten.nu