Bakgrundspapper uppe

«  Tillbaka

Foto från riksdagens första kammare. Där är extremt högt i tak och bänkarna är fyllda av högtidliga män i kostymer
Riksdagens första kammare 1905: gubbar, gubbar, gubbar.
Rubrik: Tvåkammarriksdagen & rösträtten

Foto av runt mynt à 5 kronor med texten "Till minne av tvåkammarriksdagens tillkomst 1866Från 1867 och fram till 1971 hade Sverige ett system med en tvådelad riksdag – tvåkammarriksdag. 1866, när tvåkammarriksdagen infördes, fanns det ingen allmän rösträtt. Istället utgick rösträtten från inkomst och förmögenhet.
Osynlig ruta
För att ha rösträtt måste en person alltså vara rik
– det vill säga antingen tjäna minst 800 riksdaler om året
eller
ha en egendom som var taxerad till minst 1 000 riksdaler
eller
tjäna pengar på att arrendera ut en jordbruksfastighet värd minst 6 000 riksdaler.
Osynlig ruta
Till kommunen kunde även rika kvinnor rösta – om de var myndiga och ogifta (om en kvinna gifte sig blev hon automatiskt omyndig igen). Även företag hade rösträtt.
Osynlig ruta
  Men rösterna till kommunen var graderade efter folks ekonomi, så att den som hade mest pengar hade flest röster. (I städerna infördes 1868 begränsningen att en person kunde ha max 100 röster eller max 2 procent av det totala antalet röster och i landsorten infördes 1901 att en person fick ha max 5 000 röster eller max 10 procent av alla röster.)

Illustration med texten "Det gamla och det nya systemet. På den första bilden står en tjock kapitalist till vänster på en gunga som tynger ner åt hans håll. Han håller i en 5000-kronorslapp. Till höger på gungan står fem arbetare, som väger lätt mot honom. På den andra bilden väger kapitalisten lätt, medan fyra arbetare väger tungt, varav en är kvinna.
Del av flygblad från Socialdemokraterna 1910.
Osynlig ruta

Till andra kammaren i riksdagen måste en person förutom grundkraven på inkomst eller förmögenhet också vara man, över 21 år, och dessutom ha betalat skatt under de senaste 10 åren, för att få rösta. Till andra kammaren gällde en röst per röstberättigad, och den som valdes dit valdes alltså direkt av alla som var röstberättigade. Den rösträtten kallades att ha "politisk rösträtt" och valet kallades direkt val.
Osynlig ruta
Till första kammaren i riksdagen valdes folk genom att landsting och vissa större kommuner utsåg vilka som skulle sitta där. Valet kallades därför indirekt val.
Den man som kunde väljas till första kammaren måste ha fyllt
35 år och ha en årsinkomst på minst 4 000 riksdaler eller en fastighet taxerad till minst 80 000 riksdaler.
Osynlig ruta
  Systemet skulle gynna de redan rika och framgångsrika.
Osynlig ruta
  Bägge kamrarna hade absolut veto gentemot varandra. Det betydde att den ena kammaren kunde stoppa ett lagförslag som den andra drivit fram. På så sätt stoppade högern i första kammaren varje beslut om politisk rösträtt för kvinnor som andra kammaren lade fram, ända till den 24 maj 1919.
Osynlig ruta

Rösträtt för kvinnor
Osynlig ruta
Den första motionen om politisk rösträtt för kvinnor las av den radikala riksdags- och tidningsmannen Fredrik Theodor Borg 1884. Den röstades ner i andra kammaren med 53 röster mot 44, och i första kammaren avslogs den rakt av.
Osynlig ruta
  Efter ändringen 1907-1909 blev kvinnor som hade rösträtt i kommunen (utifrån pengar) även valbara till kommunen. Samtidigt förlorade företagen sin rösträtt till kommunerna.
Osynlig ruta
  LKPR, Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt, startade 1903 och växte sig snabbt allt större. Efter första världskriget uppstod en revolutionär stämning bland arbetare i flera europeiska länder, och tillsammans med hungerkravaller och bröduppror i Sverige gjorde det makthavarna rädda för vad folket kunde ta sig till även här. 1918 tog riksdagen beslut om allmän rösträtt och valbarhet för män och 1919 tog de det första beslutet om rösträtt och valbarhet även för kvinnor. 1921 togs det andra beslutet som krävdes för att ändra grundlagen och införa rösträtt för kvinnor. Då gällde att den som skulle rösta måste ha fyllt 23 år.
Osynlig ruta
  Först 1921 blev Sverige alltså vad som skulle kunna kallas demokrati, sist i Norden.
Osynlig ruta
I det första valet som kvinnor fick rösta i, 1921, valdes fem kvinnor in i riksdagen: socialdemokraterna Agda Östlund och Nelly Thüring, liberala Elisabeth Tamm och högerns Bertha Wellin i andra kammaren, samt liberala Kerstin Hesselgren i första kammaren.

Det kallades "allmän" rösträtt, men gällde fortfarande inte någon som "försörjdes av fattigvården" (vilket motsvarar att få dagens försörjningsstöd, som tidigare hette "socialbidrag"), och det slog förstås mot just kvinnor, som oftare var (och är) fattiga. Det gällde inte heller någon som satt i fängelse eller var omyndigförklarad. Eftersom romer i många kommuner inte tilläts bli bofasta, var i praktiken även de flesta romer utanför rösträtten då.


På SVT:s Öppet arkiv kan du se en journalfilm från riksdagens första sammanträde 1922. Först ut är Agda Östlund och Nelly Thüring.
Osynlig ruta

Osynlig ruta

  Pil åt vänster Tillbaka till förra sidan
 Pil åt vänster Tiill temasidan om rösträtt i Sverige
Pil åt vänster Tillbaka till listan på förmödrar

UPP Pil uppåt
UPPDATERAD: 2021-01-16

Bakgrundspapper uppe

www.kvinnofronten.nu