«  Oförtröttlig feministisk aktivist och den första kvinnan i världen som utsågs till ambassadör

Rózsika Schwimmer föddes den 11 september 1877 i Budapest i dåvarande Österrike-Ungern som första barn i familjen. Det är oerhört svårt att hitta information om hennes barndom och uppväxt, men det vi vet är att hon hade åtminstone en syster, Franciska, och att pappan hade någon form av jordbruksföretag. Familjen hade det ganska gott ställt, för Róza, som hon kallades, fick studera musik och språk. Hon kunde nio olika språk! Det fick hon förstås nytta av senare. Men pappan gick i konkurs och 18 år gammal började Róza jobba på kontor.

  Róza reagerade på kvinnors villkor på kontoren. Thugo år gammal gick hon med i Notisztviselok Országos Egyesülete (Riksorganisationen för kontorskvinnor), och fyra år senare blev hon ordförande för organisationen. Men Róza tyckte att kvinnor behövde samarbeta mer för att uppnå sina rättigheter, så tillsammans med feministen Mariska Gárdos grundade hon ett nationellt fackförbund för arbetande kvinnor, Magyarországi Munkásno Egyesület (Ungerska arbetarkvinnors förening) 1903. De krävde bland annat daghem för arbetande kvinnor.

  1904 startade Róza tillsammans med Vilma Glücklich den radikala feministiska organisationen Feministák Egyesülete (Feministföreningen) som krävde rösträtt för kvinnor. Den fick snabbt närmare 30 lokala grupper runt om hela landet.

Medlemmar i Feministák Egyesülete. Róza Schwimmer i mitten av de sittande.

  Ända sen hon började engagera sig som feminist hade Róza skrivit artiklar som publicerades i olika tidningar. Från 1904 försörjde hon sig som journalist. 1907 blev hon redaktör för Ungerns största kvinnotidning, A Nö és a Társadalom (Kvinnor och samhälle). Hon drev krav på en ny äktenskapslagstiftning, rätt till barnbegränsning och sexualupplysning, och hon medverkade till att en lag mot barnarbete infördes. Och så kämpade hon mot prostitution och handel med barn, och över huvud taget med barns rätt.

   Ett gäng kvinnor säljer A Nöés a Társadalom.

  1904 lyckades Róza och Vilma, trots ekonomiska svårigheter, komma iväg på ICW:s, International Council of Womens kongress i Berlin. Samtidigt fick de där vara med om bildandet av paraplyorganisationen IWSA, International Woman Suffrage Alliance. De fick träffa feminister från hela världen och skapa kontakter. Holländska Aletta Jacobs besökte Ungern flera gånger och blev en nära vän till Rosika.

  Feministák Egyesülete anslöt sig till IWSA och 1913 höll IWSA sin kongress i Budapest.

Utanför ingången till IWSA:s kongress i Budapest 15-20 juni 1913.

  1911 hade Róza gift sig med journalisten Paul Bédy, men de skilde sig efter bara två år. Rosika flyttade till London, där hon började jobba som pressekreterade för IWSA. IWSA:s ledare Anna Howard Shaw beskrev Rosika som "kraft och eld rakt igenom, från fötter till fingertoppar".

Kamp för fred

När första världskriget bröt ut vågade Rosika Schwimmer inte återvända till Ungern. Hon ville engagera sig i fredsarbete, och reste till vänner i USA. Från slutet av 1914 till början av 1915 reste hon runt i USA och höll tal mot världskriget. I januari 1915 bildade hon tillsammans med Jane Addams och flera andra Women's Peace Party (Kvinnornas Fredparti). Det var vid den tiden hon mötte sin genom åren närmaste vän, Lola Maverick Lloyd, som var engagerad i den amerikanska rösträttsrörelsen.

  Våren 1915 reste Rosika runt och höll appelltal i olika länder i Europa inför kvinnornas internationella fredskongress i Haag. Hon deltog också i själva kongressen och skrev det slutdokument som kongressen antog. När kongressen ledde till bildandet av WILPF, Women's International League for Peace and Freedom blev Rosika Schwimmer invald i styrelsen. Rosika deltog också i en av de två delegationer av kvinnor från olika länder att skickades för att besöka både de krigförande ländernas regeringar, och näraliggande länders regeringar, för att försöka övertala dem att kämpa för fred.

Den första kvinnan som ambassadör

När första världskriget tog slut förklarades Ungern som självständig republik. Rosika Schwimmer utsågs till Ungerns ambassadör i Schweiz – och blev då den första kvinnan i världen som ambassadör. Men under interna stridigheter flyttades makten mellan socialdemokrater och kommunister, som utropade Ungern som rådsrepublik, varpå landet invaderades av rumänska styrkor, och en högerextrem regering tog över. Som både feminist, judinna och vänster var Rosika Schwimmer självklart utsatt av den nytillsatta fascistregimen och hon flydde från Ungern.

  Än en gång reste Rosika Schwimmer till USA, och slog sig ner i Chicago. Hennes syster Franciska, som också var aktiv i rösträttskampen, flyttade med henne till USA. Där skrev Rosika också en barnbok med ungerska folksagor, som gavs ut 1928, illustrerad av en ungersk konstnär.

  Efter några år i USA ansökte Rosika om att få bli amerikansk medborgare, men som pacifist kunde hon inte fylla i rutan för att lova att försvara sitt nya land med vapen i hand. Hon fick avslag. Hon överklagade, men 1929 slog Högsta domstolen fast USA:s nej. Rosika Schwimmer levde resten av sitt liv som statslös.

  Denna gång var hon hårt utsatt i USA. I samband med överklagandet till Högsta domstolen beskrev Chicago Daily Tribune henne som "den fylliga, turbulenta lilla propagandisten för fred". Det gick rykten om att hon i själva verket var spion, ibland sas det att hon var tysk spion, ibland kommunistisk, eller att hon var en del av en "judisk konspiration". Men hon fick också stöd av pacifister världen runt, inklusive svenska Selma Lagerlöf.

Rosika och Lola vid World Peace Prize-festen 1937.

  1937 fick Rosika Schwimmer World Peace Prize, med en summa pengar som samlats in av tjugofyra deltagande länder. De ville hylla hennes livsgärning för fred.

1944 bestämde sig Rosika Schwimmer och Lola Maverick Lloyd för att skänka alla sina bevarade dokument till New York Public Library. Där ligger nästan 500 arkivboxar och väntar på att någon ska skriva Rosika Schwimmers biografi.

  1947 nominerades Rosika Schwimmer till Nobels Fredspris av parlamentariker och andra kända personer från Storbritannien, Frankrike, Italien, Schweiz, Ungern och Sverige. Men det året delades inget pris ut.

  Rosika Schwimmer dog av lunginflammation den 3 augusti 1948 i New York.