«  Kvinnornas internationella fredsorganisation

WILPF-kongress.

Först kallade de sig för ICWPP, International Committee of Women for Permanent Peace. Men redan innan den andra kvinnokongressen för fred, som de höll i Zürich i Schweiz 1919, hade de insett att fredsavtalets skrivningar riskerade att leda till ett nytt krig. Därför bestämde de sig för att fortsätta kampen för fred. Samtidigt ändrade de namnet till Women's International League for Peace and Freedom, som förkortas WILPF.   Den första ordföranden var amerikanska Jane Addams. Hon blev hårt angripen i USA då. FBI-chefen J. Edgar Hoover kallade henne för "den farligaste kvinnan i Amerika" och samlade en akt om henne för att anklaga henne för landsförräderi. Men 1931 fick hon Nobels fredpris för sitt okuvliga fredsarbete.   De andra kvinnorna här intill hör också till intitiativtagarna, och de kom från Nederländerna, Tyskland, Storbritannien och Ungern. Flera av länder befann sig alltså i krig när organisationen först bildades, och feministerna i WILPF fick mycket kritik för att de därmed gick emot sina egna regeringars politik när de drev fredsfrågan tillsammans, över nationsgränserna. Peka på bilderna av kvinnorna, så ser du vilka som är klickbara och som du alltså kan läsa mera om.

De flesta av dem som startade WILPF var aktiva i rörelsens för kvinnors politiska rösträtt i sina olika hemländer. Men det var inte alla rösträttskämpar som valde att arbeta för fred.

  I exempelvis Storbritannien splittrades rörelsen för kvinnors rösträtt när första världskriget bröt ut. NUWSS stödde Englands krigsinsatser, och i WSPU gick Emmeline och Christabel Pankhurst så långt att de uppmanade unga män att gå ut i kriget, medan Emmeline Pethick-Lawrence och Sylvia Pankhurst, liksom WFL, drev pacifism.

  WILPF krav var enkla och raka: social och ekonomisk rättvisa för alla, kvinnors rättigheter, minoriteters rättigheter, samt slut på imperialism och vapenhandel.

Margaret Bondfield, den första kvinnan i Storbritannien som blev minister,
var medlem i WILPF och på bilden håller hon ett tal för att folk ska
skriva på WILPF:s nedrustningsresolution.

Under sina första 100 år har WILPF arrangerat över 30 kvinnokongresser för fred, på olika platser runt om i världen. Den 14:e hölls i Stockholm, 1959.

  WILPF:s sekretariat finns i Genève i Schweiz, men WILPF har också ett internationellt kontor i New York i USA, och det arbetar direkt gentemot FN. Där har WILPF så kallad konsultativ status och får alltså uttala sig i fredsfrågor.

WILPF i Australien samlade namn för en nedrustningsresolution.

  Idag har WILPF nationella organisationer i omkring 50 länder runt om i världen. Det är en av världens äldsta nu verksamma fredsorganisationer. Den svenska delen, IKFF, Internationella Kvinnoförbundet Fred och Frihet, startade redan 1919.

Hos WILPF:s amerikanska avdelning kan du läsa en broschyr om hur WILPF startade och vad som hänt senare under åren fram till 2004.

Du kan också läsa mer på svenska Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihets egen webbplats.