«  Tysk feministisk aktivist, socialist och prostitutionsmotståndare

Gertrude Schack von Wittenau föddes i Uschütz i Tyskland den 9 november 1845, som femte av åtta barn i en adlig familj. Hon fick en fri uppfostran, eftersom hennes pappa greven gillade idén om "Frihet i tanke, frihet i handling". Därför sprang Gertrude fritt omkring på egendomen och lekte lika mycket med arbetarbarnen som med barn ur de "fina" familjerna.

  När Gertrude var 17 år flyttade hon till sin sjuka faster i Schweiz. Där stannade hon i tio år och tog hand om fastern. Hon flyttade därifrån först när både fastern och farbrodern dött. Då var Gertrude ekonomiskt oberoende.

  1876 gifte hon sig med en konstnär vid namn Edouard Guillaume, och flyttade till Paris med honom. Men han var en bortskämd man med för stort ego, och inte egentligen intresserad av äktenskap. De skilde sig redan efter ett år.

  I Paris blev Gertrude Guillaume-Schack aktiv i Josephine Butlers Federationen som arbetade mot den reglementerade prostitutionen. Gertrude såg att grunden till att kvinnor hamnade i prostitution var fattigdom, så den ville hon bekämpa.

  1879 flyttade hon till Berlin för att försöka bygga en tysk del av Federationen: Deutschen Kulturbund (Tyska kulturföreningen). Men hon mötte enormt motstånd. Frågor om sexualitet och prostitution var inte något som det fick talas högt om på den tiden, och framför allt fick inte kvinnor prata om såna saker. Det blev inte lättare av att de tyska lagarna förbjöd kvinnor att prata om sociala och politiska frågor offentligt, och att organisationer som tog upp sådant direkt förbjöds.

Flygblad från Deutschen Kulturbund.

Trots motståndet mot kvinnors organisering och politiska engagemang lyckades Gertrude Guillaume-Schack resa runt och hålla tal om prostitution på möten i en mängd tyska städer. Men många möten upplöstes av polisen och i mars 1882 greps hon och en annan deltagare i Darmstadt och åtalades för att ha "stört frid och ordning" genom att prata om prostitution. De friades dock till slut, med motiveringen att Gertrudes tal hade varit präglat av "värdighet och allvar". Men hon greps igen i Køningsberg och historien upprepades.

Organisationer för arbetarkvinnor

I arbetet mot prostitution såg Gertrude Guillaume-Schack hur arbetarkvinnor, eller snarare ofta unga flickor, drogs in i prostitution. Tillsammans med Lina Morgenstern startade hon organisationen Verein zur Rettung und Erziehung minorenner strafentlassener Mädchen (Föreningen för räddning och utbildning av minderåriga flickor som straffats för brott). Den drev ett boende för arbetssökande flickor.

Arbeterskor vid en tysk tobaksfabrik.

  1884 tog Gertrude initiativ till Central Kranken- und Begräbniskasse für Frauen und Mädchen in Deutschland (Centrala sjuk- och begravningskassan för kvinnor och flickor i Tyskland). Det här var alltså en tid då det var mycket svårt att driva föreningar i Tyskland och detta blev en samlingsorganisation för arbetarkvinnor. Den växte snabbt till 20 000 medlemmar. Men organisationer förbjöds oftast vartefter de startades. 1885, tog Gertrude tillsammans med Emma Ihrer och andra initiativ till Verein zur Vertretung der Interessen der Arbeiterinnen (Föreningen för arbetarkvinnors intressen).

Samma år, 1885, gick Gertrude med i det socialdemokratiska partiet i Tyskland. Hon organiserade protester mot speciallagar som hindrade kvinnors yrkesarbete, och hon reste runt och hjälpte till att starta organisationer för arbetarkvinnor i hela Tyskland. Hon höll tal mot militarism och för socialism och kvinnors rösträtt. Hon reste också runt på talarturnéer i exempelvis Schweiz, där hon dessutom hjälpte till att grunda det landets första organisation för arbetarkvinnor 1885. Den schweiziska organisationen drev bland annat krav på arbetsskadeförsäkring och rätt till mammaledighet.

  Gertrude Guillaume-Schacks arbete hade en enormt stor betydelse för det tidiga uppbygget av arbetarrörelsen i Tyskland. Hon var en stark organisatör, och det sas också att hon var en fantastisk talare, både rolig och varmhjärtad.

Tidningen

I kampen mot prostitution hade Gertrud Guillaume-Schack skrivit många pamfletter mot prostitution. Men hon ville nå ut mer. 1886 startade hon den första tidningen i Tyskland som riktade sig till arbetarkvinnor: Die Staatsbürgerin (Medborgarinnan). Artiklarna fokuserade på kvinnors arbetsvillkor; tidningen publicerade statistik om arbete, krävde fastslagen normalarbetsdag, diskuterade arbetarkvinnors bostadsfrågor och kvinnors utbildning. Men där kunde Gertrude också ta upp prostitutionsfrågan.

  Det dröjde inte länge förrän myndigheterna såg tidningen som ett hot, den tyska staten förbjöd veckotidningen redan efter bara sex månader. De motiverade förbudet med att tidningen "anstiftade till klasshat".

  Gertrude Guillaume-Schack förbjöds att vistas i allt fler tyska städer och hindrades från politiskt arbete. Till slut utvisades hon från sitt eget land med hänvisning till att hon brutit mot förbudet för kvinnor att engagera sig politiskt och att hon inte längre var tysk i och med att hon hade gift sig med en schweizare.

England

Sommaren 1886 flyttade Gertrude Guillaume-Schack till England och engagerade sig i arbetarrörelsen där. Men hon blev ovän med Friedrich Engels, som inte gillade hennes samarbete med "borgardamerna" i Federationen. De kom också i gräl om den man som levde med Eleanor Marx, en man som ständigt bedrog Eleanor, lånade pengar av allt och alla utan att betala tillbaka, och var allmänt opålitlig. Gertrude försökte få Engels att se hur vidrigt mannen betedde sig, men Engels ville inte lyssna.

  Då vände sig Gertrude istället till den mer anarkistiska vänstern kring William Morris i Socialist League, där hon var aktiv 1887-1890. Till skillnad från kommunisterna hade den anarkistiska vänstern ingenting emot att hon fortsatte protestera mot särlagstiftningarna för kvinnors arbete. Hon engagerade sig också i styrelsen för Women's Franchise League, som startats av Elizabeth Wolstenholme och hennes man 1889 och som krävde rika kvinnors rösträtt i kommunalval oavsett deras civilstånd.

"Agitate, educate, organize" står det på logotypen för The Socialist League.

  Genom sin vänskap med Annie Besant blev Gertrude i slutet av sitt liv alltmer engagerad i den teosofiska rörelsen.

  När Gertrude Guillaume-Schack fick bröstcancer vägrade hon medicinsk behandling med hänvisning till att hon var teosof. Hon dog den 20 maj 1903 i Surbiton i England, 57 år gammal.

Ulla Wikander: Feminism, familj och medborgarskap Debatter på internationella kongresser om nattarbetsförbud för kvinnor 1889 - 1919, Makadam 2006.

Clara Tschudi: Gertrud Guillaume-Schack, i tidskriften Framåt, nr 2/1887.