«  Poet, författare, aktivist mot slaveriet och för kvinnors rösträtt

Frances Ellen Watkins föddes den 24 september 1825 i Baltimore i USA. Hon var enda barnet till föräldrarna, som var friade slavar. Men bägge föräldrarna dog när Frances var tre år, så hon växte upp hos en moster och morbror. Hon gick också i skola hos sin morbror, som var präst, medborgarrättsaktivist och motståndare till slaveriet.

  Frances utmärkte sig tidigt för att hon var så smart och hon började skriva poesi redan som ung. Efter att hon slutat skolan började hon jobba hos en kväkarfamilj, och skrev på sin lediga tid. Vid 20 års ålder publicerade hon sin första diktsamling, Forest Leaves.

  Fem år senare flyttade Frances till Ohio där hon började som lärare i en skola som drevs av en känd abolitionist*. Medan hon var där införde hennes hemstat en Fugetive Enslaved People Law, som var en lag som gjorde att svarta kunde arresteras när som helst och säljas som slavar, alltså även fria svarta. Då bestämde hon sig för att engagera sig helt i abolitioniströrelsen, och hon blev aktiv även i den underjordiska järnvägen.

Frances började resa runt i USA och Kanada på uppdrag av lokala grupper av AASS, American Anti-Slavery Society. Hon höll föredrag om slaveriet och kampen emot det, bland annat tillsammans med Lucretia Mott, Lucy Stone och Fredrick Douglass. Hon var mycket uppskattad som talare, både för att hon var så logiskt klar, för att hon hade en vacker röst, och för att hon använde sig av sin poesi i sina tal.

  Samtidigt fortsatte hon att skriva. 1858 vägrade hon att resa sig från sin plats i den segregerade spårvagnen i Philadelphia och sätta sig i svartas del av vagnen. Det var nästan 100 år innan Rosa Parks. Det sägs att den händelsen inspirerade henne till att skriva dikten Bury Me in a Free Land.

  Året därpå blev Frances Watkins den första afro-amerikanska kvinnan i USA som fått en novell publicerad, The Two Offers. Samtidigt blev hon den kanske mest populära svarta poeten för sin tid.

  1860 gifte sig Frances med Fenton Harper, en man som hade flera barn från ett tidigare äktenskap. De köpte en gård i Ohio för hennes föreläsningspengar. Där drog sig Frances tillbaka från det offentliga för att leva med mannen och barnen, och hon fick dottern Mary med honom.

Men mannen dog efter bara fyra år. Frances Harper stod plötsligt utan rättigheter, pengarna gick åt till att betala mannens skulder, och hon hade sitt barn att ansvara för. Det fick henne att bli kvinnomedveten. 1866 talade hon på den 11:e National Woman's Rights Convention i New York och berättade om hur hon mest hade sett rasförtrycket tidigare, men hur hennes ögon vid 40 års ålder hade öppnats för kvinnors utsatta villkor i samhället.

  Frances E.W. Harper, som flyttat till Philadelphia igen med dottern, blev allt mer känd – som författare, talare och aktivist. Hon var med och startade rösträttsorganisationen AERA, American Equal Rights Association, som krävde universiell rösträtt, alltså för alla oavsett kön eller etnicitet. När det las ett förslag om att ge svarta män rösträtt, men inte kvinnor oavsett etnicitet, splittrades AERA. Lucy Stone bildade AWSA, American Woman Suffrage Association, som stödde förslaget om svarta mäns rösträtt först, och Frances gick med där.

Frances Harper Women’s Christian Temperance Union i Settle var
en av många lokala grupper som tog sitt namn efter henne.

  Men det som Frances Harper kom att vara mest aktiv i var nykterhetsrörelsen genom WCTU, Woman's Christian Temperance Union. Hon reste runt och föreläste och organiserade lokala grupper. WCTU:s grupper var ofta segregerade och inte sällan öppet rasistiska, vilket Frances Harper försökte motverka genom att vädja till vita kvinnors ansvar. Men hon hade överseende med mycket, för att hon så gärna ville att det skulle vara ett samarbete i kristen anda. Det var först när Ida B. Wells 1894 gick ut i offentlig kritik av WCTU:s inställning till lynchning som Frances offentligt uttalade något negativt mot WCTU, då hon ställde sig bakom Ida B. Wells kritik.

1896 tog Frances Harper tillsammans med bland andra Ida B. Wells, Mary Church Terrell och Harriet Tubman initiativ till bildandet av NACW, National Association of Colored Women. Den blev snart den största nationella organisationen för att driva svarta kvinnors rättigheter.

  Frances Harper fortsatte både sitt skrivande och sin aktivism under hela sitt liv. Skrivandet formades av aktivismen, det mesta av det hon skrev genom åren handlade om abolitionism. Och främst skrev hon utifrån svarta kvinnors villkor.

  Frances Harper dog av hjärtsvikt den 22 februari 1911, 85 år gammal.

Många av Frances E.W. Harpers dikter finns att läsa direkt på nätet hos archive.org.

Även hos gutenberg.org finns dikter av henne.