Bakgrundspapper uppe

«  Sojourner Truth är en legend från både den amerikanska       kvinnorörelsen och frihetsrörelsen mot slaveriet


Namn: Sojourner Truth

Sojourner Truth föddes som slav i Ulster County i norra USA, troligen 1797. Hon fick namnet Isabella. Hennes föräldrar hette Elizabeth och James Baumfree, men precis som deras övriga tolv barn föddes Isabella som en ägodel tillhörig den holländska husbonden Johannes Hardenbergh. När han dog då Isabella var nio år såldes hon vidare. Tre år senare såldes hon igen, och ytterligare två år senare såldes hon ännu en gång.
Osynlig ruta
  När Isabella var 30 år och hunnit föda fem barn flydde hon med sin yngsta dotter. Slavägaren hade lovat henne att hon skulle bli fri, men tagit tillbaka sitt löfte. De andra barnen var fortfarande slavar, som åtminstone i något fall sålts vidare och hon kunde inte ta med sig dem då.
Osynlig ruta
  Men hennes ena son hade sålts illegalt och med hjälp av vänner kunde Isabella därför stämma sonens slavägare. I och med det blev hon den kanske första svarta kvinnan som vann över en vit man i en domstol, för hon vann målet, och fick sin son tillbaka.
Osynlig ruta
1829 förbjöds slaveriet i New York, och Isabella flyttade till New York city. Där jobbade hon som hembiträde. Hon gick också med i en församling av kväkare, och började predika.
Osynlig ruta
  1843 förklarade hon en dag att hon fått en vision att resa land och rike runt under namnet Sojourner Truth (sojourn betyder vistelse, så namnet betyder ungefär att vistas i sanningen).
Titelsidan i memoarboken om Sojourner Truth Osynlig ruta
  Sojourner Truth kämpade för slaveriets avskaffande och kvinnors rättigheter. Hon reste runt och höll tal, med ett engagemang som fick folk att lyssna, även de som inte gillade vad hon sa, sägs det. Hon försörjde sig genom att sälja visitkort med foto på sig själv!
Osynlig ruta
  Hon kunde varken läsa eller skriva, men hennes tal finns delvis bevarade tack vare andra kvinnor. 1850 skrev den amerikanska feministen Olive Gilbert memoarboken Narrative of Sojourner Truth, A Northern Slave, vilket gjorde att Sojourner kunde försörja sig på sina resor genom att sälja boken.

(Läs hela boken på nätet via länken längst ner på sidan eller genom att klicka på bilden av boken!)
Osynlig ruta

  Texten omarbetades sen flera gånger av Sojourners reskamrat på äldre dar, feministen, kväkaren och rösträttskämpen Frances Titus (1816 - 1894). Det är hon på bilden här snett ovanför.
Osynlig ruta
  Sojourner Truth var också aktiv i Den underjordiska järnvägen, ett nätverk av motståndare till slaveriet som hjälpte slavar att fly från sydstaterna.
Osynlig ruta
Tillsammans med andra feminister som Elizabeth Cady Stanton och Susan B. Anthony började Sojourner Truth ett mer organiserat arbete för kvinnors rösträtt i och med de årliga konferenserna National Woman's Rights Convention. Sojourner Truths mest kända tal är Ain't I a woman höll hon på den andra kvinnorättskonferensen, i Worcester i Massachusettes 1851.
Osynlig ruta
  Efter slaveriets avskaffande 1865 arbetade Sojourner Truth med att hjälpa frigivna slavar. Tillsammans med bland andra Lucretia Mott, Elizabeth Cady Stanton, Susan B. Anthony, Lucy Stone, Ernestine Rose och Frederick Douglass var Sojourner Truth 1866 med i startandet av AERA, American Equal Rights Association, som krävde rösträtt för alla medborgare, oavsett kön eller hudfärg. Porträttbild av Sojourner Truth
Osynlig ruta
  Senare återförenades Sojourner med sina barn, och hon bodde med två döttrar och sina barnbarn. Hon fortsatte hålla tal in i det sista, om kvinnors och svartas rösträtt. Sojourner Truth dog den 26 november 1883, 86 år gammal.
Staty i halvfigur av Sojourner Truth rakt framifrån Osynlig ruta
Här till höger är ett exempel på visitkort som Sojourner Truth sålde. På kortet står: "I sell the Shadow to support the Substance".
Osynlig ruta

2009 blev Sojourner Truth den första afroamerikanska kvinna som hedrats med en staty i Kapitoleum i Washington i USA. Statyer av henne finns också på många andra platser i USA. 2016 blev hon en av fem tidiga rösträttskvinnor som avbildades på amerikanska 10 dollarssedlar.
I Sverige har en kampanj för papperslösa kvinnors rätt till skydd tagit namn efter Sojourners mest kända tal.

Gul rand som avdelare - med en trave böcker i högra änden

Rubrik: Läs mer:
Blinkande gul stjärna Olive Gilbert: Narrative of Sojourner Truth, A Northern Slave.
Osynlig ruta
Blinkande gul stjärna Citat ur tal av Sojourner Truth: Ain't I a Woman.
Osynlig ruta

Osynlig ruta

  Pil åt vänster Tillbaka till förra sidan
 Pil åt vänster Till tema rösträtt i världen
Pil åt vänster Tillbaka till listan på förmödrar

UPP Pil uppåt
UPPDATERAD 2021-05-25

Bakgrundspapper uppe

www.kvinnofronten.nu