«  Norges äldsta kvinnoorganisation

Fredrikke Marie Qvam talar vid en nordisk kvinnokongress som hölls i
Kristiania (Oslo) 1902. Foto: Worm-Petersen/Nasjonalbiblioteket.

Norsk Kvinnesaksforening bildades sommaren 1884 och växte fram ur Diskusjonsforeningen Skuld. Bland initiativtagarna fanns Gina Krog, Cecilie Thoresen, Anna Bugge och Fernanda Nissen. Både kvinnor och män kunde bli medlemmar och den första ordföranden var en man.

  Syftet för den nya organisationen var att "verka för att skaffa kvinnan den rätt och plats i samhället som tillkommer henne". Men vad det egentligen betydde är oklart, för de krävde faktiskt inte ens lika rättigheter för kvinnor och män. Redan under första året blev det exempelvis klart att de flesta i NKF tyckte att kvinnors rösträtt var ett alltför radikalt krav för dem.

  1885 valde därför flera medlemmar att istället bilda KSF, Kvindestemmerettsforeningen, och ur den växte sedan LKSF, Landskvindestemmerettsforeningen. Men efter att kommunal rösträtt för tillräckligt rika kvinnor hade införts 1901 ändrade sig Norsk Kvinnesakforening, och från 1905 drev även NKF krav på rösträtt för kvinnor. Då samarbetade de olika organisationerna ofta i kampen ända fram till att allmän rösträtt för kvinnor infördes i Norge 1913.

Redan från start hade NKF pratat om att starta en tidning, och 1887 blev det av. Tidningen Nylænde blev Norges första tidning utgioven av en kvinnoorganisation, med Gina Krog som redaktör. Men det var ständiga konflikter mellan NKF:s ledning och redaktören, så efter sex år tog Gina Krog över den fortsatta utgivningen av tidningen, som alltså blev en fristående feministisk tidskrift, innan den 1916 återgick till NKF.

  NKF var socialliberaler, så de arbetade för att förbättra kvinnors sociala och ekonomiska villkor. De krävde gratis undervisning för "obemedlade", stödde facklig kamp och ställde sig bakom de norska tändsticksarbeterskornas strejk 1889. Redan från start arbetade de också mot prostitution.

Betzy Kjeldsberg och andra i NKF i Drammen 1905. Kvinnor fick inte rösta i
folkomröstningen om unionsupplösningen, men kvinnorna ordnade istället
en egen kampanj med namnunderskrifter. Foto: Drammens museum.

Senare la Norsk kvinnesaksforening stort fokus på arbete mot diskriminering av kvinnor i utbildning och yrkesliv samt att få in fler kvinnor i politiken. Men när Norge under andra världskriget ockuperades av nazisterna, förbjöd nazisterna NKF:s verksamhet och beslagtog deras material. Därför saknas många dokument om NKF:s historia, precis som i andra länder där nazisterna försökte krossa alla feministiska organisationer.

  Fram till andra världskriget var NKF:s lokala grupper verksamma som fristående föreningar med vissa gemensamma delar, men efter kriget, 1947, blev de en riksorganisation. Vid den tiden utvecklade NKF också ett starkt internationellt engagemang och jobbade för att få in ett kvinnoperspektiv i utrikespolitiken. Under 1950-talet drev de dessutom en framgångsrik kamp mot sambeskattningen, som ju drabbade gifta kvinnor som ville fortsätta yrkesarbeta. (I Sverige avskaffades sambeskattningen inte förrän 1971.)

  Tidningen Nylænde las ner 1927. Mellan 1950 och 2016 gav de ut en tidskrift med namnet Kvinnesaksnytt. Sedan lanserade NKF tidningen Feministen.

  Norsk Kvinnesakforening är aktiv än idag och arbetar nu med inriktning på jämställdhet.

Kvinnor vid Norsk Kvinnesaksforenings yrkesskola omkring
år 1900. Foto: Oslo museum.