«  Sexualpolitisk föregångskvinna som drev aborträtt i början av 1900-talet

Kathrine Anker föddes den 23 oktober 1868 på Sagatun, Norges första folkhögskola, som hennes pappa hade startat och drev i närheten av Hamar. Katti, som hon kallades, var nummer fyra av tio barn. Familjen var välbärgad, men också samhälleligt engagerad.

  På skolan diskuterades demokrati, kvinnors rättigheter och all slags politik, och för Katti och hennes syskon var det förstås en inspirerande miljö att växa upp i. Men Katti reagerade tidigt på vad hon såg omkring sig av kvinnors villkor.

  "Äktenskapet är en fälla som stänger in kvinnan och gör henne till en förlossningsmaskin! Det är ett missbruk av kvinnokraft!" skrev hon i ett brev till en väninna när hon var 16 år. Själv var hon inställd på att aldrig gifta sig.

Katti utbildade sig till lärare/guvernant och tog sin examen i huvudstaden, som på den tiden hette Kristiania. Men så började hon umgås med godsägaren Kai Møller, som var hennes äldre kusin och någon som hon alltid gillat. Så 1889 gifte hon sig trots allt, 20 år gammal, och blev husfru på hans herrgård i Fredrikstad. Äktenskapet var lyckligt, men tio år och tre barn senare ville Katti göra något mer av sitt liv.

Katti Anker Møller med sin svärmor och faster, feministen och fredsaktivisten Dikka Møller.

  På godset hade Katti sett hur pigorna hamnade i "olycka" när de blev med barn med någon man som inte tog ansvar. Hon såg också hur så många gifta kvinnor bröts ner av ständigt allt fler barnafödslar. Det gällde även Kattis egen mamma, som dött utsliten endast 49 år gammal.

  Katti Anker Møller blev drivande i sexualfrågor, socialpolitik och mödrars rätt. Hon gick med i NKF, Norsk Kvinnesaksforening. 1901 skrev hon sin första artikel om ogifta mödrar. 1902 tog hon initiativ till ett hem för ensamstående mödrar tillsammans med Vita Bandet. Hon blev också aktiv i paraplyorganisationen för kvinnoorganisationer, NKN, Norske Kvinners Nasjonalråd, men hon gick ur igen när hon inte fick gehör för sina radikala åsikter om sexualpolitik.

Första styrelsemöte i NKN, Norske Kvinners Nasjonalråd, 1904. Från vänster: Karen Grude Koht, Fredrikke Marie Qvam, Gina Krog, Betzy Kjelsberg och Katti Anker Møller.

På den tiden ansågs sexualitet inte vara något som en kvinna borde prata offentligt om, men Katti Anker Møller både pratade, skrev artiklar och genomförde föreläsningsturnéer om vikten av sexualupplysning och preventivmedel. Hon tog också initiativ till att den första läroboken om sexualkunskap gavs ut i Norge. Men kampen mötte motstånd i de borgerliga kvinnoorganisationerna. Hon blev kallad omoralisk, syndig och cynisk. Ännu mer motstånd stötte hon på när hon i en tidningsartikel 1913 började driva både krav på avkriminalisering av abort – på den tiden kunde en kvinna straffas med tre år i fängelse om hon gjorde abort – och krav på kvinnors rätt till självbestämd abort.

  När den borgerliga kvinnorörelsen antingen var kallsinnig till det Katti Anker Møller drev, eller visade öppet motstånd, blev det istället arbetarkvinnorörelsen som gav henne stöd. Tidningen Kvinden, där Fernanda Nissen var redaktör, publicerade Kattis tal. Dessutom skapade sig Katti ett brett internationellt kontaktnät av kvinnor som drev sexualreform i andra länder, som brittiska Marie Stopes och svenska Frida Stéenhoff.

Samtidigt som Katti Anker Møller började driva sexualpolitik hade hennes man blivit stortingspolitiker och familjen flyttat till Kristiania. Även Kattis syster Karen var gift med en stortingspolitiker, Johan Castberg. Tillsammans med sin man, men ännu mer tillsammans med svågern Castberg, började Katti arbeta fram förslag till lagändringar för att förbättra ekonomi och rättslig ställning för ogifta mödrar och deras barn. 1915 lyckades de till slut driva igenom en rad lagändringar, som kom att kallas för De Castbergske barnelover, efter Johan Castberg som vid den tiden blivit socialminister.

Dåtida teckning av Johan Castberg med några barn
efter att lagarna röstats igenom.

Ett annat av Katti Anker Møllers projekt var utbildning för barnmorskor. 1916 organiserade hon en stor utställning om mödravård, kost, hygien, förlossningar och barnomsorg. Den blev en stor succé och skickades sedan på turné runt landet. 1919 drev hon förslag om att kvinnor borde få mödralön av staten – landet behövde ju att kvinnor födde barn, och kvinnor behövde frigöras från de patriarkala och förtryckande förhållandena i äktenskapen. Det gick förstås inte igenom, men senare låg hennes förslag till grund för införandet av barnetrygden, ett barnbidrag som beslutades om på 1930-talet.

  1924 drev Katti Anker Møller tillsammans med arbetarrörelsens kvinnor igenom startandet av det första mödrahygienkontoret i Kristiania. Det var inspirerat av liknande från Storbritannien och Nederländerna, där Aletta Jacobs redan 1882 hade öppnat världens första klinik med fokus på preventivmedelsrådgivning och födelsekontroll. Mödrahygienkontoren väckte stor uppståndelse bland fint folk, och kallades "omoraliska", för ett uttalat mål med dessa kontor var att ge även arbetarkvinnor kunskap och medel att undvika oönskade graviditeter.

Katti Anker Møller var en tidig föregångskvinna för en feministisk sexualpolitik – och hon kämpade mot kvinnoförtryck i alla sammanhang. Hon tänkte självständigt och anpassade sig aldrig till omgivningens krav på vad hon borde tycka. Själv sa hon om sitt arbete: "Allt vad jag har gjort, har jag gjort för att hedra min mamma."

  Hon fick igenom väldigt mycket av det hon drev. Men trots att hon arbetade så hårt för att få abort avkriminaliserat och för införande av fri och självbestämd abort, var det inte något som hon fick tillräckligt stöd för under sin livstid.

  Under 1930-talet blev Katti Anker Møller mindre aktiv. Hon blev nedstämd av det allt hårdnande politiska läget. 1940 dog maken. Men Kattis äldsta dotter Tove hade utbildat sig till läkare, och Katti fick se henne arbeta vidare i sin mammas fotspår.

  Katti Anker Møller dog den 20 augusti 1945, 76 år gammal.

1998 avtäcktes en staty av Katti Anker Møller i Fredrikstad. 2013 även en staty i Hamar. Det finns flera hus uppkallade efter henne, bland annat i Oslo. Hon finns också med i amerikanska Judy Chicagos berömda feministiska verk The Dinner Party om historiska kvinnor.

Katti Anker Møllers berömda tal Moderskapets frigjørelse 1915 finns att läsa på WaybackMachine.