Fler reportage

Men lusten att göra reportage var kvar, så Ester
Blenda Nordström gav sig ut igen. Hon köpte en tredjeklassbiljett
på en Atlantångare, och reste runt i USA utan
pengar på fickan, för att kunna skildra de fattiga
emigranternas villkor. Hon arbetade som servitris och kökspiga
och tog sig fram genom landet som liftare och fripassagerare.
Tillbaka i Sverige samlade hon reportagen i boken Amerikanskt.
När
den kommit ut gav sig Ester Blenda Nordström ut på
långresa igen, hon följde med en flera år
lång forskningsexpedition till byn Kljutchi
i Kamtjatka i dåvarande Sovjetunionen. Men en ensamstående
kvinna i ett sånt sällskap gick inte an på
den tiden, så hon ingick skenäktenskap med en i
expeditionen, som var god vän till hennes bror.
Det
var för övrigt flera män som svärmade
runt Ester Blenda Nordström, inklusive hennes nära
vän Elin Wägners man. Men själv föredrog
hon kvinnor. Hon hade ett mångårigt förhållande
med Carin Frisell, och de gjorde
också en del resor tillsammans.
Det
går utför

Väl hemma igen från Kamtjatka skilde sig Ester
Blenda, och arrenderade en gård i Sörmland. Där
skrev hon fler böcker i serien om "rackarungen"
Ann-Mari Sofia Lindelöf.
Men hon hade börjat missbruka alkohol, och 1938 fick
Ester Blenda Nordström en hjärnblödning som
hon aldrig hämtade sig ifrån. Hon kunde inte skriva
längre, och flyttade så småningom hem till
sin bror, där hon dog 1948 – fattig, ensam och
bitter, sägs det. Carin Frisell var en av de få
som fortsatte besöka henne.
Trots
att Ester Blenda Nordström var så känd på
sin tid, och att hon skrev den sortens undersökande reportage
som så många senare har tagit efter, är hon
nästan helt bortglömd idag, i alla fall utanför
journalistkåren.
Men
kanske håller hon på att få tillbaka sin
plats i historien? Under de senaste åren har flera forskare
skrivit om henne, både som journalist och författare.
Och
hennes journalistiska föregångsarbete finns även
beskrivet i boken Tio reportage som förändrade
världen, där hon är en bland få
kvinnor som kommit med.

|