I Svenska Akademiens ordlista finns ordet wallraffa med. Det betyder att "bedriva undersökande journalistisk under falsk identitet". Döpt efter en tysk man. Men som vanligt har den patriarkala historieskrivningen glömt bort kvinnorna...
Ester Blenda Nordström jobbade med den metoden långt innan Wallraff ens var född. Så det borde snarare heta nordströmande i så fall – åtminstone här i Sverige.
Ester Blenda Nordström föddes i Stockholm den 31 mars 1891. Hennes pappa hade "kommit upp sig", så hon fick chans att studera. Varför hon valde journalistisk vet vi inte, men hon jobbade en tid på Dagens Nyheter (och skrev bland annat sportreportage om idrottskvinnor). På Dagens Nyheter lärde hon känna Elin Wägner, som såg till att Essan kom att bli en av "pennskaften" i Ligan. (Klicka på namnet för att läsa mer om Ligan.) Sen fick Ester Blenda jobb på Svenska Dagbladet, där hon skrev under signaturen "Bansai".
Undersökande reportage

1914 gjorde Nordström – som hon kallades av de närmaste vännerna –
sitt första stora undersökande reportage, under semestern från tidningen. Hon ville synliggöra landsbygdens mest osynliga arbeterskor, pigorna. Klicka HÄR för att läsa mer om de reportagen.
Reportageserien om pigornas vardag väckte stor uppmärksamhet, och blev också en bok: En piga bland pigor. Boken blev sen både teater och film, och Ester Blenda Nordström blev en kändis.

Men nu hade hon hittat vad hon ville jobba med.
Ett år efter pigreportaget tog hon jobb som nomadskolelärare och följde under flera månader några samefamiljer i Lappland. Även de reportagen blev en bok, Kåtornas folk.
Klicka för att se en bild på Nordström i samedräkt.
Tack vare kändiskapet och böckerna kunde Ester Blenda Nordström säga upp sig och skriva på egen hand. Då skrev hon flickböcker – om en stark tjej som bryter mot könsnormerna. Bokserien som börjar med En rackarunge (1919) ses av många som något av en föregångare till Pippi Långstrump.

Fler reportage

Men lusten att göra reportage var kvar, så Ester Blenda Nordström gav sig ut igen. Hon köpte en tredjeklassbiljett på en Atlantångare, och reste runt i USA utan pengar på fickan, för att kunna skildra de fattiga emigranternas villkor. Hon arbetade som servitris och kökspiga och tog sig fram genom landet som liftare och fripassagerare. Tillbaka i Sverige samlade hon reportagen i boken Amerikanskt.
När den kommit ut gav sig Ester Blenda Nordström ut på långresa igen, hon följde med en flera år lång forskningsexpedition till byn Kljutchi i Kamtjatka i dåvarande Sovjetunionen. Men en ensamstående kvinna i ett sånt sällskap gick inte an på den tiden, så hon ingick skenäktenskap med en i expeditionen, som var god vän till hennes bror.
Det var för övrigt flera män som svärmade runt Ester Blenda Nordström, inklusive hennes nära vän Elin Wägners man. Men själv föredrog hon kvinnor. Hon hade ett mångårigt förhållande med Carin Frisell, och de gjorde också en del resor tillsammans.
Det går utför

Väl hemma igen från Kamtjatka skilde sig Ester Blenda, och arrenderade en gård i Sörmland. Där skrev hon fler böcker i serien om "rackarungen" Ann-Mari Sofia Lindelöf. Men hon hade börjat missbruka alkohol, och 1938 fick Ester Blenda Nordström en hjärnblödning som hon aldrig hämtade sig ifrån. Hon kunde inte skriva längre, och flyttade så småningom hem till sin bror, där hon dog 1948 – fattig, ensam och bitter, sägs det. Carin Frisell var en av de få som fortsatte besöka henne.
Trots att Ester Blenda Nordström var så känd på sin tid, och att hon skrev den sortens undersökande reportage som så många senare har tagit efter, är hon nästan helt bortglömd idag, i alla fall utanför journalistkåren.
Men kanske håller hon på att få tillbaka sin plats i historien? Under de senaste åren har flera forskare skrivit om henne, både som journalist och författare.
Och hennes journalistiska föregångsarbete finns även beskrivet i boken Tio reportage som förändrade världen, där hon är en bland få kvinnor som kommit med.

Tillbaka till listan på förmödrar

UPP