«  Feministen som vägrade anpassa sig – och skapade en ny       kvinnodräkt

Elizabeth Smith föddes den 20 september 1822 i Peterboro, i New York i USA. Libby, som hon kallades, och hennes bror Greene var de enda av de sju barnen som överlevde småbarnsåren. Föräldrarna var rika jordägare, men de var ändå radikala – de drev sociala reformer och ansåg att kvinnor och män skulle ha lika rättigheter. Men deras stora engagemang var abolitionism, alltså mot slaveriet, och deras hem var en del av "den underjordiska järnvägen" av säkra hus, som slavar flydde med hjälp av.

  Libby gick bara korta perioder i skolor, oftast hade hon guvernanter. Men hon lärde sig också massor av att lyssna på alla politiska diskussioner som pågick bland gäster i hemmet.

  Elizabeth Cady, som senare skulle bli en av de mest kända kvinnorna i rösträttsrörelsen i USA, var ofta på veckovis besök när Libby växte upp. Hon var egentligen Libbys pappas kusin, men hon bara sju år äldre än Libby, så de kallade sig kusiner och de blev nära vänner för livet. Elizabeth Cady Stanton har skrivit om hur spännande det var med alla olika människor hon mötte i det Smithska hemmet.

  21 år gammal gifte sig Libby 1843 med advokaten Charles Dudley Miller. Paret flyttade först till den lilla staden Cazenovia i Madison County, men bosatte sig sedan i ett hus på hennes föräldrars mark i Peterboro. Under de första tio åren av äktenskapet födde Elizabeth Smith Miller fyra barn: Gerrit, Charles, William och Anne.

Libby med den fyra år gamla dottern Anne
    1860. Även Anne blev en aktiv feminist.

Kanske spelade barnafödandet roll för att Elizabeth Smith Miller blev så trött på den klädsel som påtvingades finare damer på den tiden, med korsetter som pressade ihop kvinnokroppar och långa, tunga kjolar som gjorde det svårt att gå eller röra sig över huvud taget. Själv har hon sagt att det var en dag när hon som så ofta jobbade i trädgården, som missnöjet Libby känt under många år mognade till ett beslut att inte längre gå med på det.

  1851 skapade hon hur som helst en helt ny sorts klädsel, med långa vad hon kallade "turkiska byxor" underst och ovanpå det en kjol som slutade vid knät. På överkroppen en tunika. Betydligt mer praktiskt och skönt!

Elizabeth Smith Miller iförd sina byxor.
Vid kallare väder var det bara att sätta
en kappa ovanpå, som hon gjort här.

  Klädd i sin nya dräkt reste Libby på besök till sin "kusin", som nu var gift och hette Elizabeth Cady Stanton. Även hon hade klagat på kvinnors klädsel sedan flera år tillbaka, och hon blev eld och lågor inför Libbys uppfinning. Hon sydde sig en likadan dräkt.

  När de besökte en vän och granne till Cady Stanton i Seneca Falls, Amelia Jenks Bloomer, reagerade hon likadant, och började även hon med den nya dräkten. Dessutom skrev hon om den i sin tidning The Lily. Så blev Elizabeth Smith Millers dräkt känd och började kallas "bloomers". Allt fler kvinnor började använda bloomers, trots att de blev förlöjligade både bland folk och i tidningarna. Det blev grunden för en ny rörelse med krav på en dräktreform.

Elizabeth Smith Miller var tidigt feminist, hon deltog redan på den första av National Woman’s Rights Convention, som hölls i Worchester i Massachusetts 1850. Som rik kvinna kunde hon dessutom stödja rörelsen för kvinnors rösträtt ekonomiskt, vilket hon fortsatte göra under hela sitt liv.

  Förutom kvinnors rättigheter var Libby också, i likhet med sina föräldrar, engagerad för svartas rättigheter. Bland annat stod hon för ekonomin för att göra det möjligt att starta flera skolor för afroamerikaner.

  1869 var Elizabeth Smith Miller med och startade NWSA, National Woman Suffrage Association, tillsammans med Elizabeth Cady Stanton, Susan B. Anthony, Lucretia Mott och Matilda Joslyn Gage.

  Samma år flyttade Libby med sin familj till gården Lochland i Geneva, också det inom staten New York.

Foto av Elizabeth Smith Miller och hennes dotter Anne Fitzhugh Miller, samt Susan B. Anthony och hennes syster Mary S. Anthony.

Precis som sina föräldrar gillade Libby att ha allehanda människor på middagar hemma hos sig, där diskussioner ständigt pågick. Det har sagts att hon var en väldigt varm människa och att hennes hem var välkomnande för alla vänner oavsett kön, hudfärg, religion eller politisk bakgrund.

  Dessutom var hon bra på att laga mat. 1875 gav hon ut en kokbok med sina recept, bland annat på hennes berömda persikomarmelad. Elizabeth Cady Stanton och Susan B. Anthony bodde ofta stora delar av somrarna på Libbys gård.

1897 arrangerade Elizabeth Smith Miller och hennes dotter Anne Fitzhugh Miller den årliga konferensen för sin lokala rösträttsorganisation, NYSWSA, New York State Woman Suffrage Association, som då hölls i Geneva. Och strax efter konferensen startade Anne debattklubben GPEC, Geneva Political Equality Club. Libby såg till att klubben tog dit intressanta talare, som Lucy Stone, Carrie Chapman Catt, Susan B. Anthony och Elizabeth Cady Stanton.

  Elizabeth Smith Miller dog den 22 maj 1911, 88 år gammal.

Under de sista fjorton åren av sitt liv samlade Elizabeth Smith Miller och hennes dotter tidningsartiklar och minnessaker och fyllde sju stora scrapbooks med material om kampen för kvinnors rösträtt.

På archive.org kan du läsa kokboken In the Kitchen som Elizabeth Smith Miller skrivit 1875.

Hos Library of Congress kan du läsa och kolla på de sju scrapbooks som Elizabeth och Anne gjorde om sin kamp för kvinnors rösträtt.

Läs mer om bloomers och se exempel på kvinnor som använde dem!