«  Fogelstadgrundare och föregångare i ekologiskt jordbruk

Elisabeth Tamm föddes den 30 juni 1880 på godset Fogelstad i Julita i Södermanland, som andra dotter till välbärgade föräldrar. Elisabeth och storasystern Märta uppfostrades av guvernanter och var strängt hållna. De fick till exempel promenera i godsets park bara om de hade tjänstefolk gående stegen bakom dem.

Märta och Elisabeth Tamm 1883.

  Föräldrarna var konservativa, men eftersom de inte fått någon son fick ändå Elisabeth, som kallades Lisse, följa med sin pappa och lära sig hur ett gods skulle skötas.

  När Elisabeth Tamm var 25 år dog hennes pappa, och hon fick ta över driften av jordbruket och godset. Eftersom Elisabeth Tamm var godsägare fick hon då kommunal rösträtt, som var graderad efter hur stor förmögenhet någon hade. 35 år gammal, 1916, blev Elisabeth Tamm den första kvinnan som blev kommunalnämndsordförande i Sverige.

Det stora huset vid Fogelstad.

Elisabeth Tamm drev också att kvinnor skulle få rösta och bli valbara till riksdagen. När kvinnans politiska rösträtt infördes var hon en av de fem första kvinnorna som valdes in i riksdagen. På den tiden hade Sverige ett två-kammarsystem, och Elisabeth Tamm valdes in för Liberalerna i andra kammaren. Men när liberalerna splittrades 1923 följde hon inte med någon av grupperna, utan valde att sitta kvar i riksdagen som politisk vilde*.

  Bland de många frågor hon drev i riksdagen fanns förutom fredsfrågor och jordbruksfrågor också kvinnors löner och pensionsvillkor, kvinnors rätt till statliga tjänster, och förbättrad mödravård. Men hon satt bara kvar mandatperioden ut, sen fortsatte hon istället att engagera sig politiskt på kommunal nivå.

Tillsammans med flera andra feminister i Frisinnade kvinnor tog Elisabeth Tamm intiativ till att starta den radikala veckotidningen Tidevarvet 1923. De startade också den Kvinnliga medborgarskolan på Fogelstad. Skolan drevs på Elisabeth Tamms gods i tjugonio år, 1925 - 1954 (fast den första "urkursen" hölls redan 1922).

  Tanken med skolan var att när kvinnor nu både hade fått igenom rätt att rösta, blivit myndiga och blivit valbara till riksdagen, så behövde de jobba med hur kvinnor skulle använda dessa nya rättigheter, och verkligen bli medborgare i samhället. Kursavgifterna kunde hållas låga tack vare att Elisabeth stod för de flesta kostnaderna för skolan. På kurserna fick kvinnor både studera, diskutera politik och jobba i jordbruket.

Elisabeth Tamm var en föregångare även inom jordbruket. Hon hör till de första som drev ekologisk odling, för sådan tillämpades på godset redan då – långt innan många förstått hur viktigt det är med miljöpolitik. Tillsammans med Elin Wägner skrev Elisabeth Tamm om det i boken Fred med jorden 1940.

Elisabeth Tamm på äldre dar på Fogelstad.

  Under andra världskriget blev Elisabeth Tamm mycket upprörd över den svenska regeringens undfallenhet gentemot nazismen. Hon protesterade mot att tyska soldater med vapen och krigsmaterial fick resa genom Sverige. Samtidigt erbjöd hon många flyktingar möjlighet att bo på Fogelstad, både som gäster och anställda.

  Efter en längre tids sjukdom dog Elisabeth Tamm på Julita den 23 september 1958, 78 år gammal.

* Politisk vilde kallas den som sitter i riksdagen utan att tillhöra ett parti, oftast för att den avgått ur partiet efter att den blivit invald i riksdagen.

Hjördis Levin: En radikal herrgårdsfröken Elisabeth Tamm på Fogelstad – liv och verk.

Kulturföreningen Fogelstads sidor på nätet.