| « 
              Italiens första feministiska tidning 
              – av, med och för kvinnor   Tidningen 
              La Donna (Kvinnan) startades 
              1868 i Padua i Italien. Den gavs ut varannan vecka från och 
              med det första numret den 12 april. Det var den första 
              feministiska tidningen i Italien och den första italienska 
              tidningen över huvud taget som både skrevs och drevs 
              helt av kvinnor. Den fick snabbt spridning i hela landet.
  
  Initiativtagare 
              var Alaide 
              Gualberta Beccari och hon drev tidningen i nästan tjugo 
              år innan hon av hälsoskäl måste avgå 
              som redaktör. Bland andra medverkande fanns Anna 
              Maria Mozzoni, Elena Ballio, 
              Luisa Tosco och Giorgina 
              Saffi. 
  Tidningen var uttalat feministisk med 
              målet kvinnans frigörelse. Det skulle uppnås genom 
              att utbilda och informera kvinnor, och tidningen drev att kvinnor 
              måste kunna satsa både på yrkesliv och familj.
 
  Både kända och okända författare 
              medverkade, vilket betydde att tidningen även fungerade som 
              lansering av nya kvinnor som författare. La Donna berättade 
              också om förmödrar och kvinnor som lyckats trots 
              samhällets motstånd.
  
  Flera artiklar översattes till engelska och publicerades 
              i The 
              Englishwoman's Review. Tidningen La Donna drev både kvinnors 
              rösträtt, valbarhet och fulla medborgarskap. 1877 samlade 
              tidningen in 3 000 namnunderskrifter för kvinnors rösträtt. 
              Den drev också kampanjer mot prostitution och stöttade 
              Josephine Butler 
              och hennes arbete mot reglementeringsystemen. 
              Dessutom rapporterade tidningen om olika feministiska framsteg i 
              länder som Storbritannien, Frankrike och USA.
 
  Alaide Gualberta Beccari var pacifist 
              och La Donna bevakade både lokalt och internationellt fredsarbete, 
              exempelvis stöttade den Marie Goegg-Pouchoulin 
              när hon 1868 startade den radikala fredsorganisationen för 
              kvinnor AIF, Association 
              Internationale des Femmes.
 
  Tidningen blev den kanske viktigaste kanalen för 
              feministisk diskussion i Italien under 1800-talet. Den drev lika 
              lön för lika arbete, kvinnors rätt till utbildning, 
              rätt till skilsmässa och mot regionsundervisning i skolorna. 
              Kvinnor skulle ha rätt till arbete och alla yrken vara öppna 
              för kvinnor.
 
  1887 avgick Alaide Gualberta Beccari som redaktör 
              för La Donna på grund av sjukdom. Tidningen fortsatte 
              att ges ut under några år till, med Emilia 
              Mariani som redaktör, men lades ner 1891. Vi har inte 
              hittat någon formell orsak, men kanske var det bara det faktum 
              att Alaide Gualberta Beccari inte längre orkade driva den.
 
   |