Johanna Hedén föddes 1837, som det sjätte levande barnet i en fattig familj i Närke. Hennes mamma dog vid en senare förlossning, på grund av okunnighet hos jordemodern*. Johanna sa senare att hennes enda minne av mamman var begravningen.
Johanna Bovall, som hon hette då, gick bara ett år i skolan, eftersom henne pappa ansåg att lärdom var för pojkar. Men pappan dog när Johanna var i tidiga tonåren. Johanna reste till Stockholm och fick jobb som hembiträde. Där hade hon en sån tur att hon hamnade hos en kvinna som både lät henne läsa sonens skolböcker och allt Johanna ville bland hemmets övriga böcker. Denna kvinna övertalade också Johannas äldre bror, som var förmyndare för Johanna, att ge henne ekonomisk hjälp så att hon kunde få chansen att studera till barnmorska. Vid 21 års ålder tog Johanna examen.
Efter barnmorskeexamen arbetade hon på Gustafs- och Carlbergs kopparverk i Åre. Där skötte hon dessutom via "korrespondens med provinsialläkaren" platsens apotek. Men gruvolyckor var vanliga och Johanna tyckte inte att hon kunde hjälpa de utsatta tillräckligt. Därför vidareutbildade hon sig till fältskär** – hon tog som första kvinna i Sverige fältskärsexamen 1863. Sen återvände hon till gruvsamhället.
Men det var som barnmorska Johanna Hedén egentligen var verksam och det var där hon hade sitt engagemang. 1867 fick hon möjlighet att arbeta som instruktionsbarnmorska vid barnmorskeläroverket i Göteborg. Då passade hon på att lära sig några "främmande språk" – eftersom hon ville ha tillgång till lite mer facklitteratur. Under tiden hann hon också träffa sin blivande man och gifta sig.
Då var livet hårt mot Johanna. Hon fick en dotter vid drygt 40 års ålder, men dottern dog i en tarminfektion innan hon fyllt 1 år. Och bara ett halvår efter dotterns död dog även Johannas man, i lunginflammation.
Johanna Hedén engagerade sig starkt i sitt
yrke, som på den tiden inte alls värderades högt.
1885 tog hon initiativ till bildandet av Göteborgs Barnmorskesällskap – den första och äldsta kvinnliga yrkesorganisationen (fackförbundet) i Sverige. Och redan ett år senare bildades riksorganisationen Svenska Barnmorskeförbundet, även det på Johanna Hedéns initiativ.
Det var också hon som drev på för att förbundet 1888 skulle starta sin tidskrift Jordemodern. Den ges ut än idag. Johanna Hedén skrev ofta i Jordemodern, bland annat i sin återkommande spalt "Syster Stork".
Johanna Hedén samlade även på facklitteratur på flera språk och jobbade fram flera historiska översikter. Men allt hennes unika material, som hon samlat under 30 års hårt arbete, förstördes vid en brand 1893. Det som finns kvar är hennes texter i Jordemodern.
Johanna Hedén dog 1912. I Göteborg finns en gata uppkallad efter henne.

P.S. Den första barnmorskan som tog instrumentexamen var Anna Svensdotter, född år 1802, från Järna socken och änka efter en arbetare.

* Jordemoder = ålderdomligt uttryck för barnmorska.
** Fältskär = ålderdomligt begrepp för nån som utförde enklare kirurgiska ingrepp.

Tillbaka till listan på förmödrar

UPP