«  Mexikansk feministisk eldsjäl

Elvia Carrillo Puerto föddes den 6 december 1878 i Motul i Yucatán i Mexiko. Mamman födde fjorton barn, men alla överlevde inte till vuxen ålder. Pappan var tidigare snickare, men öppnade senare egen butik.

  När hon var 6 år fick Elvia börja skolan tillsammans med tre av sina systrar och två av sina bröder. Redan då var Felipe hennes älsklingsbror, och de kom att följas genom åren.

  Skolan hade elever från alla områden i trakten, så där fick Elvia se vad klasskillnader gör mot människor. Där lärde hon och Felipe sig också språket som barnen med Maya-bakgrund talade.

  Elvias lärare var den äldre feministen Rita Cetina Gutiérrez (bild till höger) och hon fick Elvia att börja läsa Mary Wollstonecraft, Flora Tristan och Victoria Woodhull.

  Men barnäktenskap var vanligt då, och Elvia var bara 13 år när hon blev gift med en vuxen man. Äktenskapet varade dock bara i åtta år. Då dog mannen, och Elvia blev änka med sonen Marcial.

  Föräldrarna krävde att Elvia skulle flytta hem till dem igen istället för att bo ensam när hon blev änka, men Elvia vägrade. Det var ju nu hon fick chansen att leva det liv hon själv drömt om; som oberoende, långt ifrån kvinnors vanliga öde. Hon hade fortsatt att studera under åren, och diskuterade mycket med sin bror Felipe. Så när hon blev änka började hon jobba som lärare.

  Elvia Carrillo Puerto var feminist och socialist. 1910 deltog hon i Valladolid-upproret, som kom att kallas "den första gnistan i den mexikanska revolutionen". Det var vanligt att kvinnor deltog i mexikanska revolutionen, både som soldater, spioner och sjuksköterskor. De kvinnor som var soldater kallades "soldaderas" eller "Adelitas".

Soldaderas, eller Adelitas, tränar sig att skjuta i Mexico 1911.

Elvia Carrillo Puerto beskrivs som en mycket varm och engagerad feminist som fick med sig kvinnor genom sin förmåga att tala. Hon tog initiativ till flera feministiska organisationer i Mexiko. Den allra första var för bondekvinnor, Liga Feminista Campesina, där de diskuterade äganderätt och utbildning samt krävde 8 timmars arbetsdag.

  Den mest berömda av de feministiska grupper Elvia Carrillo Puerto tog initiativ till var döpt efter hennes lärare: Liga Feminista Rita Cetina Gutiérrez. De krävde rösträtt för kvinnor, att flickor skulle få lära sig läsa, att kvinnor skulle ha rätt till preventivmedel, rätt till hälsa och sjukvård, och, inte minst, drev de kamp mot prostitution. Ligan ordnade konferenser och bjöd in talare från andra delar av världen. De arbetade hårt med att arbetarkvinnor skulle få lära sig läsa, och i sin lokal i ordnade de plats för kvinnorna att sälja eget hantverk. Dessutom tog Elvia initiativ till ett bibliotek med kvinnolitteratur. På ett år hade det bildats 45 lokala grupper av organisationen som då hade
70 000 medlemmar.

1922 blev Elvias favoritbror Felipe vald till guvernör i Yucatán, som ledare för Partido Socialista del Sureste. Med stöd av Elvia genomdrev han ett antal reformer som gynnade kvinnor. Skolorna öppnades för flickor och utbildningen blev gratis. Kvinnor kunde rösta och väljas till politiska poster. Födelsekontroll liksom skilsmässa blev lagligt. De förespråkade dessutom nykterhet. När Felipe höll sitt installationstal, höll han det på mayaspråket. Han startade också arkeologiska utgrävningar och öppnade en akademi för mayaspråket.

  Året därpå, 1923, blev Elvia Carrillo Puerto tillsammans med två andra de tre första kvinnorna som valdes in i ett parlament i Mexiko, då de valdes till parlamentet i Mérida i Yucatán. Alla tre kvinnorna hade gått i skola hos Rita Cetina Gutiérres.

  I parlamentet genomdrev Elvia bland annat en landreform och bildade grupper för bondekvinnor, Gualbertista Central Agrarian Communities for Females.

  I arbetet med födelsekontroll översatte och spred Elvia och Felipe skrifter av Margaret Sanger. Sanger drev senare även tvångsaborter och liknande, men så var det inte vid den här tiden.

  Men efter endast två år som guvernör mördades Felipe Carrillo Puerto den 3 januari 1924. Kvinnors rättigheter drogs tillbaka och Liga Feministas upplöstes. Elvia mordhotades och utsattes för två direkta attacker, vilket ledde till att hon måste fly.

Elvia bosatte sig då först i San Luis Potosí, där det fanns en aktiv feministrörelse. Där valdes hon 1925 till San Luis Potosís representant till Mexicos nationalförsamling. Men i Mexiko city erkände de inte valet av Elvia, eftersom endast män kunde rösta och bli valda nationellt.

  Strax därefter flyttade Elvia till Mexico city, och där fortsatte hon att jobba feministiskt i hela sitt liv. Där tog hon initiativ till organisationen Liga Orientadora Feminista Socialista, som senare gjordes om till Liga de Acción Femenil. Hon klarade sig ekonomiskt genom att ge musiklektioner. Men efter en bilolycka 1941 blev hon närmast blind.

  1952 fick Elvia ett erkännande, då den dåvarande regeringen gav henne medalj för hennes arbete för kvinnors rättigheter och för revolutionen. Året därpå, 1953, genomfördes rösträtt för alla kvinnor i Mexiko. Kommunal rösträtt hade införts 1947.

  Elvia Carrillo Puerto fortsatte som feministisk aktivist under hela sitt liv. Hon dog i Mexiko city den 15 april 1968, 89 år gammal.

2016 sattes Elvia Carrillo Puertos namn upp i guldbokstäver
i Yucatáns stora kongressal. Hon är den första kvinnan
som hedrats på det sättet, med sitt namn i guld.