| Grundlagsskyddad 
              abort– bra eller luring?
  
              Som 
                första land i världen införde Frankrike nu i vår 
                grundlagsskyddad abort. I mansmedia framställdes det som 
                en stor seger för kvinnor. Men är det verkligen det, 
                eller är det ännu en luring? Vad innebär egentligen 
                att grundlagsfästa aborträtten? Den första som här i Sverige offentligen 
              drev att aborträtten borde grundlagfästas var Ebba 
              Busch (KD). Det var vid något tillfälle då 
              KD återigen fick kritik för att de lagt förslag 
              om att begränsa kvinnors rätt till självbestämd 
              abort: Vadå, kritisera inte oss, vi vill ju till och med grundlagsskydda 
              aborträtten!
  | 
            |  Det faktum att kravet kom från KD kunde ju vara 
              skäl nog att få folk att fundera. Men avledningsmanövern 
              verkar ha fungerat. När Frankrike nu i vår gjorde just 
              det, alltså grundlagsskyddade aborträtten, beskrevs det 
              i medierna som en stor framgång för kvinnor. Ingen ställde 
              den självklara frågan: Vad innebär 
              egentligen att grundlagsfästa aborträtten?
 
  Vad betyder det?
 
  Några som velat få svar på den frågan är 
              däremot KLF, Sveriges 
              Kvinnliga Läkares Förening, som tillsammans med 
              SKO, Sveriges 
              Kvinnoorganisationer, ordnade ett webbinarium 
              om grundlagsskyddad abort i höstas (2023).
 
  Den första de då frågade var en jurist. 
              Han förklarade att Sverige idag har ett internationellt sett 
              starkt skydd för aborträtten, men att den samtidigt är 
              reglerad i en vanlig lag, och precis som med alla andra lagar kan 
              abortlagen idag förändras genom ett enkelt beslut i riksdagen. 
              Principen är att det som däremot finns i grundlagen inte 
              kan tas bort genom ett enkelt beslut i riksdagen.
 
  Men samtidigt är det inte riktigt så enkelt. Vår 
              grundlag brukar endast ta upp generella rättigheter och inte 
              styra på detaljnivå. En rättighet kan då 
              skrivas in i grundlagen negativt – 
              som att man inte får begränsa 
              att en kvinna har rätt till abort i enlighet med regleringen 
              i abortlagen, eller positivt – 
              att man slår fast att en kvinna ska 
              ges tillgång till abort under de förutsättningar 
              som anges i abortlagen. Den positiva varianten ger då i allmänhet 
              lite starkare skydd.
 
  Men oavsett vilken form man väljer – positiv 
              eller negativ rätt – betyder det alltså att det 
              skydd som ges via grundlagen i så fall bara gäller att 
              en kvinna ska ha rätt till abort, inte under 
              vilka förutsättningar hon ska ha det, som exempelvis 
              vilken vecka som gäller för när kvinnan har rätt 
              till abort. Det lär fortsätta regleras i vanlig lag, som 
              alltså kan ändras på samma sätt som idag.
 
  Formellt är aborträtten då starkare 
              om den blir grundlagsskyddad, men i praktiken är den knappast 
              det. Han tog exempel på hur abort i praktiken ju blir omöjligt 
              om gränsen för det sätts vid exempelvis 5 veckor.
 
  Det sättet att begränsa via lag har vi numera 
              också kunnat se konkreta exempel på, bland annat från 
              USA.
 
 
  Fler begränsningar
 
  I en artikel 
              i tidningen ETC tog Veronica Palm 
              (S) nyligen upp fler exempel på hur aborträtten kan begränsas 
              även om den är inskriven som formell rättighet i grundlagen.
 
  Exempelvis kan den tas bort från sjukförsäkringen, 
              så att den som behöver abort måste betala full 
              kostnad. Politikerna kan begränsa var vården ges, exempelvis 
              endast på ett par kliniker i landet, som endast har öppet 
              på vardagar och stängt på sommaren.
 
  Man kan införa tvång på psykologsamtal 
              i syfte att avstyra abort, förbjuda information om abort, och 
              ta bort sex- och samlevnadsundervisningen i skolorna. Man kan införa 
              sådan "samvetsfrihet" som Norge har infört, 
              som innebär att sjukvårdspersonal ska kunna vägra 
              utföra aborter, och som riksdagsledamöter från såväl 
              KD som SD har lagt motioner om i riksdagen här.
 
   Alla de sätten att inskränka aborträtten 
              har vi sett exempel på i andra länder. Men skydd för 
              allt detta går alltså inte att få via en övergripande 
              skriven grundlag, det är lika lätt att inskränka 
              oavsett.
 
  På webbinariet var det tydligt att deltagarna 
              såg förslaget som en typisk meningslös "quick 
              fix". 
              1. Det representanterna för vårdpersonalen 
              kände inför det var mest oro.
 
  Förnyelse av abortlagen
 
  Det som däremot efterfrågas av läkare, sjuksköterskor 
              och barnmorskor är att abortlagen ska moderniseras utifrån 
              att så mycket i vården har förändrats sedan 
              abortlagen infördes 1975. Några av de frågorna 
              finns med i den andra utredningen som pågår nu, och 
              som de också berättade om på webbinariet.
 
  Det gäller exempelvis att medicinsk abort ska kunna 
              göras av kvinnan själv i hemmet, och att barnmorskor ska 
              kunna ta mer av ansvaret för medicinsk abort.
 
  De tog även upp den skrämmande utvecklingen 
              att allt fler sena aborter avslås idag. Det gäller ju 
              få aborter, men för de utifrån sociala indikationer 
              har avslagen fördubblats, trots att det handlar om de som av 
              olika skäl bara inte kan ta emot ett barn.
 
  Mänsklig rättighet?
 
  På webbinariet fick juristen även frågan om det 
              finns något annat som kan göras för att stärka 
              aborträtten. Han svarade att abort idag inte 
              är erkänt som en mänsklig rättighet 
              i de internationella dokument som finns. Bästa sättet 
              att stärka aborträtten var enligt honom troligen om den 
              kunde stärkas genom sådana dokument. Exempelvis får 
              ingen nationell svensk lag strida mot Europakonventionen.
 
  – Så skulle Europadomstolen 
              stärka rätten till abort, så skulle det betyda väldigt 
              mycket för aborträtten i Europa.
 
  Kanske är det vad vi borde jobba för på 
              sikt.
 
  Men nu närmast behöver vi hålla koll 
              på de två utredningarna som berör abort, som kommer 
              att läggas fram inom det närmaste året. För 
              då kan det hända att de två mest bakåtsträvande 
              partierna KD och SD försöker smyga in begränsningar 
              av aborträtten, gömda bakom ett låtsat stärkt 
              skydd genom grundlagen. Så då gäller det att vi 
              är vaksamma och kan försöka motverka det!
 Gerda Christenson
  Not:
  1. "quick 
              fix" – istället för att verkligen försöka 
              hitta lösningar på komplicerade frågor lanseras 
              en enkel lösning som ska ge resultat direkt – används 
              av politiker idag för att framstå som handlingskraftiga 
              och/eller för att tysta kritik, men "lösningen" 
              är i bästa fall är meningslös, och kan i värsta 
              fall tvärtom förvärra.
 |