«  Hon har kallats "den finska feminismens moder"

Ulrika Wilhelmina Johnson föddes den 19 mars 1844 i Tammerfors i Finland, och växte upp med två yngre syskon. Föräldrarna lät henne studera, bland annat i en flickskola i Kuopio, dit familjen hade flyttat. Hon läste matematik, historia, geografi, tyska, franska, ryska och handarbete.

  1863 flyttade hon till Jyväskylä och började studera till lärare. Det var då hon började kallas Minna. Hon läste pedagogik, språk, religion, olika vetenskaps- och konstämnen. Men efter två år avbröt hon studierna, för att gifta sig med en av sina lärare, Johan Ferdinand Canth.

  Johan Ferdinand jobbade extra som redaktör för tidningen Keski-Suomi. Där började Minna att skriva artiklar, bland annat under pseudonymen Wilja. Minna Canth blev därmed den första kvinnan som var finskspråkig journalist. Men när Minna skrivit en artikel om nykterhet fick både hon och hennes man sparken. Tidningens ägare var även ägare till ett bryggeri, och det hade Minna inte brytt sig om.

  1877 skrev Minna och henns man istället för tidningen Päijänne, där Minna skrev under pseudonymerna Teppo och M.C. I den tidningen publicerades också hennes första skönlitterära berättelse.

Ensam mamma

Under 14 års äktenskap födde Minna sju barn. Men 1879, när hon var höggravid med det sjunde barnet, dog Johan Ferdinand, och Minna blev änka. Då flyttade hon tillbaka till Kuopio och tog över sin pappas butik. (Som änka hade hon rätt att i sitt eget namn bedriva affärsverksamhet.) På alla lediga stunder fortsatte Minna Canth att skriva. Hon skrev teaterpjäser, noveller, berättelser, artiklar och massor av brev. Hon skrev om kvinnors villkor, nykterhet, religionsfrihet, socialism, sexualmoral och det finska språkets ställning.

  Minna Canths hem blev en salong för författare, konstnärer och radikaler. Hon beskrevs som spännande att prata med, rolig, bra på att lyssna, en god vän och bra på att sprida vidare nya idéer.
1895 valdes hon dessutom som första kvinna till röstberättigad representant på det allmänna handelsmannamötet.

I Minnas salong spelade de också kort, som här: Hanna Levander, Alma Tervo, Minnas dotter Maiju och Minna Canth själv.

Tillsammans med några andra kvinnor bildade Minna Canth en feministisk grupp som kallades Kuopios intelligensia. De krävde att riksdagen skulle ta upp kvinnors rösträtt, och det ledde till att riksdagen diskuterade kvinnors rösträtt redan 1897. Men deras krav gällde enbart rösträtt för tillräckligt rika kvinnor, det vill säga samma som de andra borgerliga kvinnoorganisationerna i Finland krävde då. När sedan Arbetarkvinnoförbundet drev rösträtt åt alla, och storstrejken 1905 skapade en radikalare stämning i landet, ledde det till att Finland 1906 införde allmän rösträtt oavsett kön, först av de nordiska länderna och som ett av de allra första länderna i världen att införa rösträtt även för kvinnor.

  Minna Canth blev en av Finlands viktigaste författare. Allt hennes skrivande handlade om arbetarklassen och framför allt kvinnorna i arbetarklassen. Hennes pjäs Työmiehen vaimo (Arbetarens hustru) från 1885 var det första finska teaterpjäsen där huvudkaraktärerna var fattiga arbetare. Pjäsen kritiserar bland annat kyrkans skenhelighet och att kvinnan inte hade rätt till egen inkomst.

Minna Canth drev att flickor självklart skulle ha samma rätt till utbildning som pojkar. Hon medverkade också direkt till att starta flera nya skolor, bland annat en finskspråkig samskola, en hushållsskola, en handelsskola och en söndagsskola för tjänarinnor.

  Det att hon alltid skrev om kvinnors vardag, tillsammans med att hon aktivt jobbade för kvinnors rättigheter, är det som har gjort att Minna Canth har kallats den finska feminismens moder.

  53 år gammal dog hon av en hjärtattack, den 12 maj 1897.

Till Minna Canths minne

Sedan 2003 är den 19 mars, Minna Canths födelsedag, utsedd till allmän flaggdag i Finland. Minna Canth-dagen är den hittills enda finska flaggdagen som utgår från en kvinna. Den 19 mars är också jämställdhetens dag i Finland.

  Det finns statyer av Minna Canth i både Kuopio, Jyväskylä och Tammerfors. Finlands Akademi har dessutom infört en Minna Canth-professur i kvinnovetenskap. Och Centret för information om jämställdhet i Finland samlar sin information under den så kallade Minna-portalen.

När Arbetarkvinnoförbundet bildades år 1900 krävde de däremot allmän rösträtt för både kvinnor och män. I och med storstrejken 1905 skapades en radikal stämning i landet, och det påverkade även rösträttskraven. Det ledde till att Finland, först av alla de nordiska länderna och som ett av de första länderna i världen, införde allmän rösträtt för kvinnor och män 1906.

Läs Minna Canths skådespel Arbetarens hustru genom att klicka på ordet.
Läs noveller på Gutenberg.org.
Läs boken Blindskär på Gutenberg.org.