Bakgrundspapper uppe

«  Tillbaka

Foto av tre rader av kvinnor som sitter i en trappa. Längst bak är ett standar med texten Irish Women Workers Union och längst fram finns ett plakat med rubriken "Freedom's Martyrs"
Irish Women Workers' Union. I mitten i vit blus i första raden sitter Delia
Larkin, nummer fem från vänster i andra raden är troligen Helena Molony.
Rubrik: Irish Women Workers' union

Irish Women Workers' Union (IWWU) startades 1911. Det började med en strejk på Jacob's kexfabrik, men det främsta skälet till att starta ett fackförbund för kvinnor var, som i de flesta andra länder som gjorde det då, att flera fackförbund vägrade att ta in kvinnor som medlemmar. Bland dem som tog initiativet till IWWU fanns Delia Larkin, Rosie Hackett och Hanna Sheehy-Skeffington.
Osynlig ruta
Del av ett foto med tre kvinnor som håller upp löpsedlar för tidningar. Längst fram är Daily Herald med texten "Dublin Conference Breaks Down"Två år senare inträffade 1913 års stora lockout i Dublin. Det står olika i olika källor om vad som startade det hela, men en händelse som spelade roll var att tre kvinnor som jobbade på Jacob's kexfabrik i Dublin vägrade att ta av sig sina fackföreningsmärken. Därför fick de sparken direkt. Men de fick stöd av andra arbetare, och samma kväll hade mer än 1 100 kvinnor förlorat sina jobb. Hamnarbetare vägrade att hantera Jacobs gods och andra fackförbund sympatistrejkade. Arbetsköparna svarade med lockout av allt fler arbetare. Totalt drabbades omkring 20 000 arbetare av lockouten, som varade i fem månader.
Osynlig ruta
  En 16-årig fabriksarbeterska, Alice Brady, sköts ihjäl av strejkbrytare när hon var på väg hem med mat hon fått genom facket. 500 medlemmar ur Irish Women Workers' Union deltog i begravningståget. Mordet ledde till bildandet av Irish Citizen Army, en väpnad arbetarstyrka som ville försvara arbetarna.
Osynlig ruta
  Helena Molony, Constance Markievicz och flera andra jobbade hela tiden med fackets soppkök, som gav de avstängda arbetarna mat under konflikten.

Foto av tre kvinnor i förgrunden och ett antal folk som sitter i bakgrunden. Kvinnorna till höger rör i en jättestor gryta med soppa
Delia Larkin och andra IWWU:are i soppköket 1913.Osynlig ruta

  Men lockouten slutade med att fabriksägarna segrade. Många arbetare och deras familjer svalt och valde därför att gå med på att skriftligen lova att aldrig gå med i facket, för att få tillbaka jobben.
Osynlig ruta
  Samtidigt hade lockouten för flera fabrikssägare fått följden att företagen gått i konkurs, vilket gjorde företagsägarna rädda för att ta till lockout igen. Därför innebar det stora lockouten 1913 ändå att fackföreningsrörelsen med tiden växte allt mer i Irland.
Osynlig ruta
Foto av standar i blått för en lokalavdelning av Irish Women Workers Union  1918 hade IWWU omkring 5 000 medlemmar, mest outbildad arbetskraft, men även sjuksköterskor och barnmorskor hörde ursprungligen till IWWU.
Osynlig ruta
Många av fackets strider handlade om rimliga löner och förbättrade arbetsförhållanden, men det grundläggande kravet var att kvinnor skulle räknas som arbetare på motsvarande sätt som män, med samma rättigheter.
Osynlig ruta
  1937 arbetade facket emot att landets nya konstitution slog fast att kvinnor skulle sköta hemmen.
Osynlig ruta
  Kvinnornas fackförbund var som störst runt 1955. Efter det minskade medlemsantalet allt mer och 1984 gick förbundet upp i Federated Workers' Union of Ireland.
Osynlig ruta

Osynlig ruta

  Pil åt vänster Tillbaka till förra sidan
 Pil åt vänster Till tema kvinnoorganisationer
Pil åt vänster Tillbaka till listan på förmödrar

UPP Pil uppåt
UPPDATERAD 2020-06-12

Bakgrundspapper uppe

www.kvinnofronten.nu