Kvinnofronten

Vi behöver hjälpa varann att

motstå patriarkatets krigshets

Ju mer massiv en propaganda vi utsätts för är, desto större är risken för att förmågan att genomskåda den minskar. Därför är det så viktigt att fortsätta påminna varandra om att det ÄR krigspropaganda vi nu utsätts för överallt – och att det finns andra verklighetsbeskrivningar än de patriarkala.

2025 fick Sverige en ny jämställdhetsminister, Nina Larsson (L). Det stod ganska snart klart att hon inte visste något om kvinnoförtryck eller ens om jämställdhetsarbete. Men det var heller aldrig meningen. (1)

Att Nina Larsson helt saknar kunskap om ämnet eller ens haft något intresse för kvinnors rättigheter och behov, är oväsentligt för Tidöregeringen. Hon har fått jobbet av ett enda skäl, och det är att hon är yrkesmilitär.

Jämställdhet har aldrig varit samma sak som feminism, men nu kan Tidöregeringen föra även "jämställdheten" ännu längre bort från allt eventuellt kvinnoperspektiv. Vi får en ytlig, skenbar "jämställdhet", som i praktiken är synonym med patriarkatets behov.

Det blev inte minst tydligt i september, när IKFF (Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet) skrivit en artikel i Altinget och Nina Larsson som svar la upp en filmsnutt på Instagram, där hon kallade IKFF:s åsikter för "befängda" och "farliga för jämställdheten", och antydde att de går Putins ärenden.

Så vad var det då IKFF skrivit, som fick Nina Larsson att gå så i taket att hon spred så grova anklagelser?

Feminism

Jo, det var den feministiska analysen. Kvinnoperspektivet. I debattartikeln beskrev IKFF hur de statliga utredningarna om Nato-medlemskap och om DCA-avtalet påstått att besluten inte kommer att ha några konsekvenser för jämställdheten. Men artikeln visade på hur det att Sverige nu genomför den största militära upprustningen på ett halvt sekel tvärtom innebär inskränkningar av såväl stöd till arbete mot mäns sexualiserade våld som uteblivna satsningar på vård, omsorg och utbildning. Artikeln lyfte också hur forskning visar att där amerikansk militär finns stationerad ökar prostitution och människohandel. Men enligt DCA-avtalet kan amerikanska soldater här inte dömas för sådana övergrepp, eftersom Sverige har avsagt sig rätten att döma förövare bland amerikansk militär stationerad här.

En vecka efter Instagramfilmen, och uppenbart inspirerat av den, publicerade Göteborgs-Posten (2) en intervju med Nina Larsson där hon slog fast att IKFF (och indirekt då även alla vi andra som hänvisar till forskningen (3) om att prostitution ökar vid amerikanska militärbaser) har "helt fel" och hon avfärdade all som helst risk för ökad prostitutionshandel i Natos spår. Hon förklarade sig "helt övertygad" om att Natos soldater kommer att anpassa sig till svensk "kultur och regelverk" och sa att hon ser Sveriges inträde i Nato som en "viktig pusselbit i jämställdhetsarbetet".

Jaha. Jämställdheten behöver att vi är med i Nato. Hur då?

Det fick vi inte veta, för journalisten i G-P ställde inga följdfrågor.

Vägrar samtal

Av den fortsatta debatten mellan IKFF och Nina Larsson i Altinget framgår att IKFF förgäves bett att få träffa ministern. Hon vill inte träffa dem.

Nina Larsson vill inte ha samtal. Hennes svar i debatten saknar argument, de innehåller bara påståenden. Som att jämställdheten behöver upprustning – att stärka Sveriges försvar är "en förutsättning för att kvinnor i Sverige ska kunna leva fria och trygga liv". Och hon upprepar, som i alla artiklar och intervjuer, att det att hon är militär gör att hon vet vad som är bäst.

Samtidigt kallar hon sig själv feminist, trots att hennes agerande gentemot feminister alltså är till ihopblandning likt anti-feministers.

På konferensen diskuterade utrikesministrarna hur det aldrig kan bli en varaktig fred om inte flickor och kvinnor görs delaktiga i alla skeden av fredsprocesser, konfliktförebyggande arbete, konfliktlösning och fredsbygge. De slog fast hur nödvändigt det är med satsningar på klimatet, att bekämpa maskuliniströrelser på nätet, och att alla stater ger stöd åt feministiska organisationer, eftersom sådana är helt nödvändiga i försvaret, skyddet och främjandet av mänskliga fri- och rättigheter.

Jag läste programmet, och deklarationen (4) de skrev från konferensen, och det låter som att det var en väldigt viktig konferens.

Att Tidöregeringen valde att inte prioritera den förvånar mig förstås inte. Men inte heller medierna i Sverige återgav några diskussioner. Feminismen ska osynliggöras och tystas. Vi utsätts för krigspropaganda överallt och hela tiden, men nästan inte alls av motargument.

Därför blev tystnaden om utrikesministrarnas konferens ytterligare en av alla de saker som på sistone fått mig att fundera över graden av krigspropaganda vi utsätts för hela tiden.

Förenta nationerna

I debatten mellan IKFF och Nina Larsson länkade IKFF dessutom till en rapport som FN:s generalsekreterare António Guterres skrivit i år. De ville väl få tyngd bakom sina åsikter genom att visa att det de säger faktiskt har stöd både av fakta, forskning och FN.

Jag började läsa rapporten (5), och det var lite fascinerande att se att FN:s generalsekreterare kritiserar upprustningen precis som vi.

Vi feminister brukar ju säga att tanken om att ha mest vapen och därmed makt att genom "avskräckning" kunna skrämma andra till underkastelse sprids som om det vore en sanning, fast det i själva verket är en patriarkal myt, som historien har visat leder till ännu mer upprustning, och mer krig, istället för fred.

Guterres håller med. Han skriver att höjda militärutgifter motiveras med avskräckning och nationell säkerhet, men att vetenskapliga belägg inte visar att det leder till fred eller stabilitet. Istället förvärrar det ofta "geopolitiska spänningar, underblåser kapprustning och ökar riskerna för konflikter, särskilt i kombination med svag samhällsstyrning, ökande ojämlikhet och systemisk misstro". (6)

Han skriver om hur stigande militära utgifter idag tränger ut resurser som är avgörande för sociala investeringar, fattigdomsminskning, utbildning, hälsa, miljö och infrastruktur – och alltså undergräver en hållbar utveckling.

Han pekar på hur traditionella säkerhetsstrategier som enbart fokuserar på militärt försvar inte kan ta itu med de underliggande drivkrafterna för instabilitet, från fattigdom och ojämlikhet till miljöförstöring. Och han förklarar att de inte heller kan lösa de säkerhetshot som mäns sexualiserade våld innebär för kvinnor och flickor.

Allt detta gör att han efterfrågar en total kursändring – från reaktivt "skydd" till proaktivt fredsbyggande. Världen behöver prioritera diplomati, förtroendeskapande åtgärder och fredlig tvistlösning.

Två läsvärda rapporter, från IKFF respektive FN:s generalsekreterare.

Att läsa den rapporten får mig att fundera ännu mer på propagandan och mediernas roll. För hur ofta får vi se, höra eller läsa i svenska medier om hur den militära upprustningspolitik som vartenda parti i vårt land verkar driva idag faktiskt går emot FN:s analys?

Finns det någon media alls i Sverige som har intervjuat António Guterres om denna hans superaktuella rapport?

Krigspropaganda

Noam Chomsky har sagt något i stil med att propagandan är för demokratier vad våldet är för diktaturerna. Genom propaganda kan makthavarna hålla folk på mattan.