Kvinnofronten

Grundlagsskyddad abort
– bra eller luring?

Som första land i världen införde Frankrike nu i vår grundlagsskyddad abort. I mansmedia framställdes det som en stor seger för kvinnor. Men är det verkligen det, eller är det ännu en luring? Vad innebär egentligen att grundlagsfästa aborträtten?

Den första som här i Sverige offentligen drev att aborträtten borde grundlagfästas var Ebba Busch (KD). Det var vid något tillfälle då KD återigen fick kritik för att de lagt förslag om att begränsa kvinnors rätt till självbestämd abort: Vadå, kritisera inte oss, vi vill ju till och med grundlagsskydda aborträtten!

När Ebba Busch (KD) kallade till presskonferens i riksdagen med sitt "Kontrakt med Sveriges kvinnor" 2022, var det i ett försök att tysta kritiken mot KD:s anti-abortpolitik. Hon uppmanade samtidigt alla andra partier att stå upp för aborträtten med henne, och eftersom det var i valtider tvingades alla de andra partierna att spela med i hennes spel och ställa sig bakom kravet på en utredning om grundlagsskyddad abort.

Det faktum att kravet kom från KD kunde ju vara skäl nog att få folk att fundera. Men avledningsmanövern verkar ha fungerat. När Frankrike nu i vår gjorde just det, alltså grundlagsskyddade aborträtten, beskrevs det i medierna som en stor framgång för kvinnor. Ingen ställde den självklara frågan: Vad innebär egentligen att grundlagsfästa aborträtten?

Vad betyder det?

Några som velat få svar på den frågan är däremot KLF, Sveriges Kvinnliga Läkares Förening, som tillsammans med SKO, Sveriges Kvinnoorganisationer, ordnade ett webbinarium om grundlagsskyddad abort 2023.

Men samtidigt är det inte riktigt så enkelt. Vår grundlag brukar endast ta upp generella rättigheter och inte styra på detaljnivå. En rättighet kan då skrivas in i grundlagen negativt – som att man inte får begränsa att en kvinna har rätt till abort i enlighet med regleringen i abortlagen, eller positivt – att man slår fast att en kvinna ska ges tillgång till abort under de förutsättningar som anges i abortlagen. Den positiva varianten ger då i allmänhet lite starkare skydd.

Men samtidigt är det inte riktigt så enkelt. Vår grundlag brukar endast ta upp generella rättigheter och inte styra på detaljnivå. En rättighet kan då skrivas in i grundlagen negativt – som att man inte får begränsa att en kvinna har rätt till abort i enlighet med regleringen i abortlagen, eller positivt – att man slår fast att en kvinna ska ges tillgång till abort under de förutsättningar som anges i abortlagen. Den positiva varianten ger då i allmänhet lite starkare skydd.

Men oavsett vilken form man väljer – positiv eller negativ rätt – betyder det alltså att det skydd som ges via grundlagen i så fall bara gäller att en kvinna ska ha rätt till abort, inte under vilka förutsättningar hon ska ha det, som exempelvis vilken vecka som gäller för när kvinnan har rätt till abort. Det lär fortsätta regleras i vanlig lag, som alltså kan ändras på samma sätt som idag.

Formellt är aborträtten då starkare om den blir grundlagsskyddad, men i praktiken är den knappast det. Han tog exempel på hur abort i praktiken ju blir omöjligt om gränsen för det sätts vid exempelvis 5 veckor.

Så säger de förstås inte. De säger att "vi" som arbetat hela livet måste få respekt för det, genom mer pengar i plånboken än "de andra", som inte arbetat som vi. Men vilka är det som inte har arbetat? Det som PRO och SPF kräver är ju då att funktionshindrade och de som varit sjuka eller arbetslösa (i ett land där politikerna cyniskt räknar med strukturell arbetslöshet i sin ekonomiska planering), alla dessa de "andra" som haft mer otur i livet måste få "tillräckligt" mycket mindre i pension än "vi".

Det sättet att begränsa via lag har vi numera också kunnat se konkreta exempel på, bland annat från USA.

Fler begränsningar

I en artikel i tidningen ETC tog Veronica Palm (S) upp fler exempel på hur aborträtten kan begränsas även om den är inskriven som formell rättighet i grundlagen.

Exempelvis kan den tas bort från sjukförsäkringen, så att den som behöver abort måste betala full kostnad. Politikerna kan begränsa var vården ges, exempelvis endast på ett par kliniker i landet, som endast har öppet på vardagar och stängt på sommaren.

Man kan införa tvång på psykologsamtal i syfte att avstyra abort, förbjuda information om abort, och ta bort sex- och samlevnadsundervisningen i skolorna. Man kan införa sådan "samvetsfrihet" som Norge har infört, som innebär att sjukvårdspersonal ska kunna vägra utföra aborter, och som riksdagsledamöter från såväl KD som SD har lagt motioner om i riksdagen här.

Alla de sätten att inskränka aborträtten har vi sett exempel på i andra länder. Men skydd för allt detta går alltså inte att få via en övergripande skriven grundlag, det är lika lätt att inskränka oavsett.

På webbinariet var det tydligt att deltagarna såg förslaget som en typisk meningslös "quick fix". 1. Det representanterna för vårdpersonalen kände inför det var mest oro.

Förnyelse av abortlagen

Det som däremot efterfrågas av läkare, sjuksköterskor och barnmorskor är att abortlagen ska moderniseras utifrån att så mycket i vården har förändrats sedan abortlagen infördes 1975. Några av de frågorna finns med i den andra utredningen som pågår nu, och som de också berättade om på webbinariet.

Det gäller exempelvis att medicinsk abort ska kunna göras av kvinnan själv i hemmet, och att barnmorskor ska kunna ta mer av ansvaret för medicinsk abort.

De tog även upp den skrämmande utvecklingen att allt fler sena aborter avslås idag. Det gäller ju få aborter, men för de utifrån sociala indikationer har avslagen fördubblats, trots att det handlar om de som av olika skäl bara inte kan ta emot ett barn.

Mänsklig rättighet?

På webbinariet fick juristen även frågan om det finns något annat som kan göras för att stärka aborträtten. Han svarade att abort idag inte är erkänt som en mänsklig rättighet i de internationella dokument som finns. Bästa sättet att stärka aborträtten var enligt honom troligen om den kunde stärkas genom sådana dokument. Exempelvis får ingen nationell svensk lag strida mot Europakonventionen.

– Så skulle Europadomstolen stärka rätten till abort, så skulle det betyda väldigt mycket för aborträtten i Europa.

Kanske är det vad vi borde jobba för på sikt.

Men nu närmast behöver vi hålla koll på de två utredningarna som berör abort, som kommer att läggas fram inom det närmaste året. För då kan det hända att de två mest bakåtsträvande partierna KD och SD försöker smyga in begränsningar av aborträtten, gömda bakom ett låtsat stärkt skydd genom grundlagen. Så då gäller det att vi är vaksamma och kan försöka motverka det!

Gerda Christenson

Not:
1. "quick fix" – istället för att verkligen försöka hitta lösningar på komplicerade frågor lanseras en enkel lösning som ska ge resultat direkt – används av politiker idag för att framstå som handlingskraftiga och/eller för att tysta kritik, men "lösningen" är i bästa fall är meningslös, och kan i värsta fall tvärtom förvärra.