«
Drivande feminist och fackföreningskämpe

Pauline
Philippine Auguste
Berlin föddes den 6 januari 1870 i Berlin i Tyskland.
Pappan var snickare, mamman hemmafru. Familjen var fattig, så
Paula, som hon kallades, måste
börja arbeta i tidiga tonåren. Hon började jobba
som arkmatare på ett tryckeri.

Kvinnor och okvalificerade arbetare fick inte vara med
i den fackförening som män inom tryckeribranschen hade.
Därför var Paula 1889 med och startade en fackförening
för arbetarkvinnor i tryckeribranschen, Verein
der Arbeiterinnen an Buch- und Steindruckpressen.
 
1889 var också ett år då
hon gifte sig med en arbetskamrat, och slutade arbeta. Hon fick
dottern Emma och blev snart med barn
igen. Men när hon väntade sitt andra barn dog mannen.
Och när sonen Richard föddes
överlevde han bara tre månader, troligen på grund
av den ohälsosamma miljön där de bodde. 21 år
gammal hade Paula på kort tid förlorat sin man, sitt
jobb och ett av sina barn.

Paula Fehlberg, som hon
hette då, återgick till att jobba som arkmatare på
tryckeri och det fackliga arbetet blev det hon koncentrerade sig
på. De försökte driva en strejk för 9 timmars
arbetsdag, men förlorade, vilket fick föreningen att falla
samman. Året därpå, 1892, var Paula med om att
bygga upp föreningen igen, och valdes in i styrelsen. 1896
genomförde de en ny stor strejk för 9 timmars arbetsdag,
och denna gång vann de.

Någon gång under de åren gifte Paula
om sig och det var då hon fick efternamnet Thiede.

1898 slogs fackförbunden för
okvalificerade arbetarkvinnor respektive -män inom tryckeribranschen
ihop till ett: Verbandes der Buch- und Steindruckerei-Hilfsarbeiter
und -arbeiterinnen Deutschlands. Till ordförande valdes
Paula Thiede. Troligen blev hon därmed den första kvinnan
i världen som blev ledare för ett fackförbund för
både män och kvinnor.

1902 blev hon också redaktör för förbundets
tidning Solidarität, som gavs
ut varannan vecka.

Några av deltagarna på fackförbundets kongress
1906.
Paula Thiede stående i mitten.

Under de
kommande åren drev förbundet under Paula Thiedes ledning
igenom både löneökningar, kollektivavtal och ett
boende för arbetarkvinnor.
 
Det som Paula Thiede brann för var
arbetarkvinnors behov. Hon var medlem i det socialdemokratiska partiet
och engagerad i kvinnoförbundet, som lokalt gav ut tidningen
Die Arbeiterin. Men vid den tiden var
det i större delen av Tyskland förbjudet för kvinnor
att vara politiskt engagerade, så kvinnorna måste ofta
satsa på facklig organisering eller i agitationskommittéer.

De svenska socialdemokratiska kvinnorna hade nära
kontakt med sina tyska systrar. I tidningen Morgonbris berättade
de 1905 om arbetarkvinnors svårighet att organisera sig i
Tyskland.

Marie Hofman, Ida Altmann, Paula Thiede, Emma Ihrer och Martha
Tietz på ett lite suddigt foto ur tidningen Morgonbris 1905.

1910
var Paula Thiede delegat på Internationella
Socialistiska kvinnoförbundets konferens i Köpenhamn.
Det
var då som Clara
Zetkin, Käte
Duncker och hon tillsammans la förslaget om att det skulle
införas en internationell kvinnodag.

När den första internationella kvinnodagen
firades i Berlin 1911 höll Paula Thiede tal och krävde
då även rösträtt för kvinnor. Paula skrev
regelbundet i tidningen Solidarität om rösträtt som
en del av kvinnors mänskliga rättigheter. Men det viktigaste
för henne var fortsatt den fackliga kampen för arbetarkvinnor.

Paula Thiede ifrågasatte löneskillnaderna
utifrån kön, och hon kritiserade männen i facket
för att de inte behandlade kvinnorna som likvärldiga arbetare.
Ändå ville männen ha henne till ordförande.
Den skepsis många av männen först känt inför
en kvinna som ordförande hade helt enkelt försvunnit när
de såg hur skicklig hon var som organisatör och som facklig
ledare. Under hennes ledning tiodubblades medlemsantalet.

Men 1917 drabbades Paula av en svår
tarmsjukdom. Trots att hon var mycket sjuk kämpade hon sig
ändå till vallokalen när kvinnor i Tyskland i januari
1919 fick rösta för första gången. Hon ville
så gärna få "vara där
när kvinnor utövade sina medborgerliga rättigheter
för första gången efter den långa kamp som
hon personligen varit så engagerad i".

Paula Thiedes grav på Berlin-Friedrichsfeldes kyrkogård.Foto: CC/Lotse.
|