«  Arbetarkvinnornas agitator

Hilma Maria Hofstedt (ibland stavat Hovstedt) föddes den 2 februari 1882 på en gård i Arvika, där mamman var piga och pappan var dräng. Men föräldrarna levde inte ihop och pappan emigrerade till Amerika, så honom såg Hilma inte mer. Mamma Cajsa tvingades blir lösdrivare tillsammans med dottern. Men Hilmas mormor Ida bodde inhyses i trakten med sina yngsta barn, så Hilma fick ibland bo hos dem. Hennes yngsta moster Betty Lovisa var bara sex år äldre än Hilma. Släkten hankade sig fram.

  Det är svårt att få fram av kyrkoarkiven, men flera andra källor uppger att Hilma flyttade till Norge 1896, när hon var 14 år. Dit hade både mamman och flera av mammans systrar flyttat tidigare. I Norge började Hilma jobba som textilarbeterska, och det var där hon blev politiskt engagerad. Hon gick med i den socialistiska ungdomsföreningen och 19 år gammal födde hon sonen Ervin. Men annars vet vi inte mycket om hennes tid i Norge.

  1904 flyttade Hilma till Göteborg, där hon började jobba på en väskfabrik. Samma år föddes sonen Ejnar. Hilma gick med i Ungsocialisternas Hagaavdelning. En kamrat där har beskrivit hur hon snabbt blev en "glänsade talarinna" som talade "fritt ur hjärtat, agitatoriskt och medryckande".

Klicka på fotot av Hilma i Ungsocialisterna, så får du se ett foto med deras banderoll mot militarismen.

Hilma engagerade sig också i Kvinnornas fackförbund, och blev snart en av det förbundets tre yngre agitatorer, tillsammans med Ruth Gustafsson och Sigrid Vestdal-Hansson. Hilma reste runt i Småland och inspirerade till startandet av nya fackföreningar för kvinnor. Hon blev mycket populär som agitator. Förbundets tidning Morgonbris rapporterade 1907 från en klubb som hyllade både hennes "hänförelse" och sätt att hålla tal, och som väldigt gärna ville se henne komma dit igen.

  Det året var Hilma Hofstedt också representant på den kvinnokonferens som Kvinnornas fackförbund arrangerade i Stockholm tillsammans med SAKK, Stockholms allmänna kvinnoklubb.

Många kvinnor deltog när Kvinnornas Fackförbund och SAKK 1907 arrangerade den första gemensamma nationella konferensen för arbetarkvinnor.
Foto: Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek

  Året därpå gjorde Hilma under senhösten en agitationsturné till 39 olika orter i Sverige, och redovisade sin "agitationstripp" i Morgonbris. Hon skrev också i ungsocialisternas tidning Brand. När Kvinnornas fackförbund las ner fortsatte Hilma att anlitas som agitator för ungsocialisterna, socialdemokratiska kvinnoklubbar och sitt eget fackförbund.

  Nästan alla – även meningsmotståndare – verkar ha haft stor respekt för Hilma Hovstedt. Hon har beskrivits som en rakryggad kvinna som alltid stod för sina åsikter. Kraftfull, energisk och aldrig rädd.

  1910 fick Hilma sonen Alfons. Samma år gifte hon sig med en stenhuggare. Med honom fick hon några år senare dottern Gudrun. Men som så många andra vid den tiden blev mannen arbetslös. Han emigrerade därför till USA. Första tiden skickade han hem pengar, men det upphörde han snart med. Så Hilma blev ensamförsörjande mamma igen.

I december 1915 höll Hilma Hofstedt ett föredrag med titeln "Fattigdom – Barnalstring – Moderskapsförsäkring" i Halmstad. Hilma hade hört läkaren Alma Sundquist prata om sexualupplysning, och inspirerats av henne. Men på mötet informerade Hilma om barnbegränsning med hjälp av kondom. Det gjorde hon trots att en lag hade införts 1910 som förbjöd all upplysning om preventivmedel och barnbegränsningsmetoder.

  Det ledde till att Hilma åtalades. Eftersom mötet var separatistiskt för kvinnor hade en polis i Halmstad sett till att hans fru gick på mötet, så att hon kunde vittna. Hilma hänvisade i rätten till att hon bara hade citerat ur Hinke Berggrens icke-förbjudna skrift "Medel mot för stor barnaskara" – inte kunde hon fällas för att hon läst högt? Men det kunde hon. Hilma dömdes till 50 kronor i böter, ett högt belopp för en arbetarkvinna då. Eftersom hon inte hade råd att betala böterna, fick hon sitta av straffet i fängelse.

  Men Hilma Hofstedt fortsatte att tala om och driva kvinnors rätt att bestämma själv hur många barn en vill ha. Hon gav också ut sitt föredrag som broschyr på eget förlag, Hilma Hovstedts förlag (hon kallade sig då uppenbarligen för Hovstedt med V).

  1916 hade Hilma Hofstedt och barnen bosatt sig i Halmstad. Därifrån reste hon på talarturnéer. Under kriget höll hon också tal mot militarismen och för fred, bland annat under titeln "Överklassens rustningsraseri".

Det här var alltså under första världskriget, när läget för arbetarklassen var svårt i Sverige, och många svalt. Det ledde till hungerdemonstrationer runt om i landet.

  I april 1917 hölls ett möte på temat "Kvinnokrav i nödtider" i Halmstad, där Hilma Hofstedt höll tal om hur kvinnorna under franska revolutionen marscherat för bröd. Dagen efter marscherade närmare 8000 kvinnor och män – vilket ska ha motsvarat en tredjedel av stadens befolkning då – till rådhuset i Halmstad, där Hilma höll tal med krav på mat, bostäder, 8 timmars arbetsdag och annat. Sedan marscherade de vidare till landhövdingen.

Våren 1917 startade hungerkravaller runt om i Sverige: i Söderhamn,Göteborg, Härnösand, Malmö, Norrköping, Västervik, Ådalen och Örebro, för att bara nämna ett fåtal av alla orter. De drivande var oftast kvinnor som inte stod ut att se sina barn svälta. Stämningen i landet blev alltmer revolutionär. Fotot är från en mjölkdemonstration i Stockholm. Foto: Axel Malmström.

  Hilma Hofstedt fortsatte som agitator för syndikalisterna även efter kriget. Men i början av 1920-talet hade hon gått över till SKP, Sveriges kommunistiska parti. 1922 valdes Hilma in i Halmstads kommunfullmäktige för SKP. Där drev hon kvinnors rättigheter, inklusive ett kommunalt BB och bidrag till sådant som Föreningen Mjölkdroppen.

Förutom allt annat var Hilma Hofstedt också engagerad i nykterhetsrörelsen. Olika källor anger olika, om hon var med i Verdandi eller i Svenska Sällskapet för Nykterhet och Folkuppfostran. Den senare organisationen startade också flera vandringsbibliotek, gav ut böcker och drev mobila skolkök. Där sägs Hilma ha varit aktiv i logen Urania – döpt efter astronomins musa i grekisk mytologi: Urania. Kanske var hon med i båda organisationerna vid olika tillfällen?

  Av vad Hilma Hofstedt skrivit framgår att hon såg religionen som något som höll kvinnor tillbaka från kampen, och hon frågade vad kristendomen uträttat för oss kvinnor?

"Bibeln skrevs inte av kvinnor" ... "och inom dess pärmar finnes endast förödmjukelser och skam för oss, vi anses där som männens egendom, tvingas att bedja om förlåtelse för att vi bli mödrar, vi få inte tala i församlingen, evangelium är för rent att uttalas av hennes orena läppar, kvinnan tige i församlingen."

  För Hilma var det istället socialismen som var framtiden – men endast om socialisterna skulle förstå att organisera kvinnorna. För det var kvinnorna som skulle stå för förändring av världen:

"Männen ha nu i årtusenden styrt världen och trots sitt stora förstånd dock styrt den i denna avgrund av mord, plundring, farsoter och hungersnöd och därför vänder sig miljonernas hopp i dag till världens kvinnor."

1925 deltog Hilma Hofstedt i en stor delegation som reste till Sovjetunionen. Vid den tiden varvade hon föreläsningar med arbete som tvätterska och sömnadsjobb hemifrån.

  1934 var Hilma en andra gång med på en resa till Sovjet. Men då sägs hon ha blivit djupt besviken. Istället för utveckling hade Stalins diktatoriska och kvinnofientliga styre tagit över allt mer.

  Under resan hade dessutom Hilmas hälsa blivit allt sämre, och hon drabbades av en hjärnblödning. Hälsan fortsatte bli allt sämre, och året därpå tvingades hon avgå ur kommunfullmäktige av hälsoskäl. Planen hade varit att hon efter den perioden i lokalpolitik skulle ha ställt upp som kandidat till riksdagen, men det gick inte.

  Istället blev hon allt sjukare. 1937 drabbades Hilma av ännu en hjärnblödning.

  Hilma Hofstedt dog den 25 juni 1937, endast 55 år gammal.

Agitator = någon som håller tal och argumenterar i syfte att få folk att engagera sig.

Hilma Hofstedt är än idag ihågkommen inom delar av vänstern som en av de mest framträdande agitatorerna. 2005 fick hon ett torg uppkallat efter sig, Hilma Hofstedts torg i Halmstad.

Hilma Hovstedt: Fattigdom – Barnalstring. Broschyren finns att läsa eller ladda hem gratis hos Kungliga Biblioteket.