«  Den första kvinnan som valdes in i Vetenskapsakademien i Sverige

Eva De la Gardie föddes den 10 juli 1724 i en högadlig släkt. Hon var det tionde av fjorton barn i familjen. När hon var 16 år blev hon gift med den dubbelt så gamla greven och politikern Claes Ekeblad. Men de verkade ha haft mycket gemensamt. I en gammal bok står det att hon var en klok och bildad kvinna, som var "sin mans käraste sällskap, äfven under hans studier och sträfvanden såsom statsman".

  Eva födde barn vart eller vartannat år: en son och sju döttrar. Eftersom greven var bortrest mycket i jobbet som riksråd blev det dessutom Eva som fick ta hand om gods och hus där de bodde, på Mariedals slott i Västergötland och Stola Herrgård samt Lindholmens slott utanför Lidköping.

Grevinnan Eva var en respektingivande person. Det sägs att hon styrde med rättvis men bestämd hand, och kunde skälla ut fogdarna efter noter för att skydda landsbygdens folk.

  Vid den tiden var det mycket prat om potatis. Sverige måste importera säd, som användes till både bak, gröt och brännvin. Kungliga Vetenskapsakademien bestämde att de borde kolla upp om det gick att göra brännvin av potatis istället, vilket de hade hört att folk hade gjort utomlands. Gubbarna snackade, men det hände aldrig nåt.

  Kanske hörde Eva om det av sin make. Hon tog hur som helst potatisen i egna händer. Hon började göra alla möjliga tester, för att se vad potatis kunde användas till.

  Hon kom snart på hur det gick att göra brännvin av potatis. Hon kom dessutom på att potatisen kunde göras till mjöl – stärkelse. Det gick också att baka bröd av potatismjölet. Och varför inte använda det för att pudra perukerna? De flesta använde arsenik till puder, och det var ju inte så nyttigt. Det sägs dessutom att Eva använde potatisblommor att pryda sin peruk med. Och det som blev över av potatisen lät hon mata djuren med.

1748 skickade Eva Ekeblad De la Gardie in en rapport om sina tester till Vetenskapsakademien. De blev imponerade, särskilt över brännvinsdelen, och publicerade hennes resultat i sin rapport det året. Riksrådet Nils Palmstierna föreslog att de skulle välja in henne i vetenskapsakademien. Han hänvisade till att kvinnor fått vara med i motsvarande akademier i andra länder, till exempel Frankrike.

  Den 3 december 1748 valdes Eva Ekeblad De la Gardie som första kvinna i Sverige in i vetenskapsakademien. Hon var då 24 år.

  Uppfinnandet fortsatte. Eva skapade bland annat en tvål till bomullslärftsblekerier, och uppfann en blekningsmetod för bomullsgarn. Varje gång skickade hon berättelser om sina tester till akademien, som tryckte hennes bidrag i sina rapporter.

  Förutom att Eva Ekeblad De la Gardie verkar ha varit en ovanligt smart kvinna, hade hon gott sällskap i exempelvis sin jämnåriga svägerska, Catharina Charlotta Taube De la Gardie. Det är lätt att föreställa sig hur kloka kvinnor som umgicks även peppade varandra. Familjen Ekeblad De la Gardie hade också ett hus i Stockholm, där de umgicks med andra bland dåtidens intellektuella och höll "kulturella mottagningar".

  De sista åren av sitt liv fick Eva allt sämre hälsa. Hon hade plötsligt blivit änka 1771, och sålt huset i Stockholm. Först fortsatte hon sköta godsen åt sonen, som gjorde hovkarriär. Men när han gifte sig lämnade hon över allt mer av skötseln av Stola Herrgård till svärdottern. Sedan bosatte hon sig helt på Mariedals slott.

  Eva Ekeblad De la Gardie dog den 15 maj 1786, 61 år gammal.

Det dröjde över 200 år tills nästa vetenskapskvinna valdes in i akademien. Det var 1951, då kärnfysikern Lise Meitner valdes in. Till 293-årsminnet av Eva Ekeblad De la Gardies födelsedag 2017 hyllade Google henne med en doodle.