Det har hänt mycket med oss medan vi jobbat fram den här broschyren. Och vi hoppas att det ska hända något med dig också, när du nu läser den.
     Det vi tänker nu, tänkte vi inte från början. Då kände vi bara att vi ville veta mer, eftersom det mesta av EU-information i tidningar och på TV inte handlat om oss, om kvinnors liv. Vi ville veta vad ett eventuellt svenskt medlemskap i EU skulle betyda för kvinnors vardag och livsvillkor. Och vi hade tänkt oss att lägga fram den informationen utan att ta ställning för eller emot EU. Så tänkte vi då.

Ju mer vi lärt oss, desto mer otänkbart har det blivit att inte ta ställning. Det vi kände tvekan inför från början – om kvinnors rätt till yrkesarbete, Sveriges nationella oberoende, hoten mot välfärdssamhället – står kvar, men allt det har överskuggats av en växande känsla av att detta handlar om människovärde. Var och en av oss har känt att detta handlar om mig personligen, om min rätt och vår gemensamma rätt, som kvinnor, att leva i ett samhälle som egna individer, med värde och rättigheter.

     Det har varit väldigt svårt att få information till broschyren. Visst har vi dränkts i EU-information, men inte information om det vi velat. Det vi läst i tidningarna har mest handlat om högutbildade mäns rätt att arbeta i andra EU-länder, om rätten att snusa, systembolagets vara eller inte vara, svenska företags "höga" lönekostnader, valuta. Men kvinnors villkor då?
     Vi har hört om att EU skulle ha så bra jämställdhetslagar, och det verkar ju bra, men ser det lika bra ut i verkligheten? Hur ser kvinnors vardagsliv ut i de olika EU-länderna? Hur lever de, vilka rättigheter har de?

     På våra raka frågor har vi oftast inte fått direkta svar. Men sakta har bilden ändå vuxit fram av kvinnoliv i EU-länderna; om rättigheter, möjligheter eller, alltför ofta: omöjligheter.

Alla kvinnor i EU-länderna har inte sämre vardagsvillkor än vi har i Sverige. En högavlönad kvinna som vill göra karriär kan köpa sig tjänsten att någon annan kvinna sköter hennes hem, hushåll och vård av anhöriga. Kvinnoliv är olika i EU-länderna. På vissa områden – t.ex. att slippa att i matvaruaffärerna få pornografins kvinnoförakt kastat i ansiktet – har de flesta kvinnor i EU-länderna det bättre än vi.
     Men svenska kvinnors liv skiljer sig ändå stort från de flesta kvinnors liv i de flesta EU-länder. Här i Sverige tar vi det som självklart att vi ska kunna yrkesarbeta, ha rätt till föräldraledighet, barnomsorg, sjukvård och äldreomsorg. För oss är det svårt att föreställa oss ett liv utan det. Ett liv där allt kretsar kring mannen – familjeförsörjaren – vare sig du lever med en man eller ej. Ett liv där en oplanerad graviditet kan vara skillnaden mellan en framtid i någolunda välstånd och en framtid i nöd.

     Inom EU lever 55 miljoner människor under fattigdomsgränsen. Det enligt EU självt. (Not 1) Av dessa 55 miljoner människor är de flesta ensamstående mödrar eller äldre kvinnor. De har det alltså inte knepigt att få pengarna räcka till, som så många ensamstående mödrar och kvinnliga pensionärer här i Sverige, utan lever i direkt misär.

     Men hur kan vi i Sverige förstå vad det innebär att en höggravid kvinna i Paris som kommer till ett sjukhus för att föda sitt barn, men inte har pengar, faktiskt stoppas i dörren och får gå igen, även om förlossningen håller på att gå fel och hon inte har någonstans att ta vägen? Hon behöver ju hjälp, protesterar vi – självklart!

     Och förhoppningsvis får hon det, även i Paris. Om inte annat, så på någon välgörenhetsinrättning, som "Medecins du monde", där läkare och sjuksköterskor arbetar gratis, på fritiden, för att hjälpa fattiga sjuka. (Not 2) Bara på ett halvår (1991) tog just den lilla källarmottagningen emot 10.000 patienter, som inte hade någon egen sjukförsäkring. Men vilken svensk kan föreställa sig det?

     Hur skulle vi alltså kunna redovisa allt detta vi lärt oss, all denna ibland nästan ofattbara verklighet, sammanfattad i en liten, lättläst broschyr?
     Ja, det blev just en sammanfattning. Ett litet hum om kvinnors villkor, uppdelat på ämnen: yrkesarbete, sociala rättigheter, abort, sexuellt våld och så vidare. Ett litet hum som förhoppningsvis ska få dig att vilja veta mera. Allra sist har vi skrivit en lista på material där du kan söka mer kunskap om EU.

Medan vi jobbat med broschyren har vi märkt att vi knappt hinner skriva om en framtidsbild vi anar, förrän tiden hunnit ikapp oss, och bilden blivit verklighet. Det är svårt att veta vad som är svensk EU-anpassning och vad som är den nuvarande eller den tidigare svenska regeringens egen politik. Men klart är att den svenska välfärdspolitiken håller på att raseras. Sjukvård, barnomsorg, skola – allt försämras raskt i takt med att pengarna dras bort. Arbetslösheten ökar. Det svenska samhället ser annorlunda ut för varje dag som går, och allt mer likt EU.

     Och EU är ett samhälle som är grundat på motsatsen till solidaritet och alla människors lika värde.

     Nu är det faktiskt du och vi som avgör. Vill vi ha det så?

Not 1. "Är EG en kvinnofälla?". Nej till EU:s skriftserie nr. 10. (1993). upp
Not 2. Dokumentärfilmen "På väg mot EG" av Leif Stenberg, visad i TV:s kanal 1, 1991. upp

Citera gärna denna text, men glöm inte att ange källan.

© Kvinnofronten, Box 2007, 128 21 Skarpnäck.
e-post: kvinnofronten@sverige.nu

www.kvinnofronten.nu