|
Hur otroligt det
än låter för den som inte visste det, så var 1800-tals
psykoanalytikern Sigmund Freud faktiskt en av de första som skrev
om sexuella övergrepp mot barn.
Men
han ändrade sig efter påtryckningar och hans
ursprungliga teori har sedan "glömts bort". De flesta som läser
om psykoanalys idag får inte läsa om Freuds första teori
i alla fall inte i Sverige.
Vill du veta mer? Här nedanför
följer några citat från böcker som skrivit
om Freud och "förförelseteorin".
|
Monica Dahlström-Lannes skriver
i boken "Mot dessa våra minsta"
om sexuella övergrepp mot barn (sidan 16, Gothia/Rädda
Barnen 1990): |
"Men
redan år 1896 hade Sigmund Freud, psykoanalysens fader, presenterat
sin teori om sexuella övergrepp på barn som både vanliga
och farliga. Han hade gjort en undersökning och funnit att hans
patienter varit utsatta för sexuella övergrepp och att dessa
händelser kunde förklara deras sjukdomsbilder.
Freud
blev dock utfryst av sina kolleger och omgivningen. 1905 lade han så
fram en ny teori som bättre passade samhällets inställning
till dessa tabubelagda brott, nämligen att patientens/barnets berättelser
om sexuella övergrepp i själva verket varit önskedrömmar
och sexuella fantasier.
Om
Freud hade vidhållit sin första teori hade han också
medgivit att övergrepp pågick bland hans närmaste vänner.
Inte ens hans egen far kunde uteslutas från misstankar. Man kan
förstå att Freud efter både inre och yttre motstånd
övergav sin åsikt att barn faktiskt utsattes för
sexuella övergrepp.
Om
Freud hade orkat hålla fast vid sin första teori hade han
räddat många människor från ett långt lidande.
Tyvärr finns det fortfarande psykoanalytiker som arbetar enligt
Freuds 'nya lära' och som avfärdar beskrivningar av övergrepp
som sexuella önskedrömmar och fantasier."
| Kaisu Akselsdotter skriver i boken "Små
barns signaler om sexuella övergrepp" handbok
för förskolan (sidan 17, Rädda Barnen 1993) i kapitlet
"Incest i historiskt
perspektiv": |
"Sanningssägare,
som har ställt sig på de svagas sida, har ofta fått
betala ett dyrt pris för sitt mod. De har uteslutits ur gemenskap,
hotats och straffats på olika sätt. Alla har inte orkat med
pressen, utan av rädsla tagit tillbaka sin kritik och anpassat
sig till rådande normer och värderingar.
En
sådan person är psyko-analysens fader, den schweiziska psykoanalytikern
Sigmund Freud.
Man
kan undra hur världen skulle sett ut och vilken syn det västerländska
samhället skulle haft på sexuella övergrepp, om Freud
hade vågat stå fast vid sin ursprungliga förförelseteori.
Freuds helomvändning från att tro på förekomsten
av sexuella övergrepp och övergreppens följder, till
att förneka dem har fått avgörande betydelse
för många psykoterapipatienter fram till våra dagar.
En som försökt förklara Freuds helomvändning är
den amerikanska psykoanalytikern och forskaren Jeffrey
M. Masson som skrivit boken Sveket mot sanningen
(1984). Som chef för Freudarkivet i New York fick han tillgång
till ett tidigare okänt material, bland annat Freuds brev till
vännen Wilhelm Fliess. I sin bok offentliggör han material
som hittills varit okänt, förbisett eller avfärdat som
oviktigt, material som möjligen kan förklara varför Freud
tog detta avgörande steg.
Masson
beskriver i sin bok hur Freud vid en föreläsning 1896, med
rubriken Hysterins etiologi, lade fram sin
nya teori om att upphovet till neuroser låg i tidiga sexuella
trauman som han kallar 'infantila sexualscener' eller 'sexuellt umgänge
i barndomen'.
Detta
kallades senare för Freuds förförelseteori, det vill
säga att tidiga upplevelser av sexuella övergrepp var verkliga
och inte inbillade. Han sa också att sådana upplevelser
hade en förödande och varaktig verkan senare i livet.
Reaktionerna
på denna föreläsning var starka. Freud var förberedd
på att hans kollegor mycket ogärna ville tänka på
den sortens sanningar. Han hade ju mött samma ovillighet hos sig
själv och även hos sina lärare. Han var dock inte förberedd
på vidden av sina kollegors reaktioner. I ett brev till sin vän
Fliess skrev Freud två veckor efter sin föreläsning:
'Isolerad är jag, det kan du vara säker
på. Det har utgått påbud om att jag skall överges,
ty allt och alla drar sig undan från mig'. Efter några
år kom Freud att ta tillbaka sina synpunkter på 'hysterins
etiologi'. Han menade då att hans patienter hade ljugit både
för sig själva och för honom:
'.
. . jag måste till sist inse att dessa förförelsescener
aldrig hade ägt rum, det var bara fantasier som mina patienter
hade diktat ihop . . .'
Efter
att Freud övergav sina 'villfarelser' fick han åter tillträde
till de medicinska kretsar som hade bojkottat honom. 1905 tog han tillbaka
förförelseteorin. (Källa: J.M Masson)."
|
Agneta Lundström och Gunilla
Nordenfors har skrivit boken "Bryt tystnaden
om sexualiserat våld mot kvinnor och flickor". I kapitlet
"Vårt möte
med psykiatrin" skriver Agneta Lundström (sidan 101,
Brevskolan 1990): |
"Sigmund
Freud, som levde mellan 1856 och 1939, var läkare och kom att
intressera sig för vad människan gömt i sin själ.
Han trodde sina patienter när de berättade om de sexuella
övergrepp de varit utsatta för. 1896 skrev Freud Hysterins
etiologi. Där förde han fram tesen, att sexuella
trauman var orsaken till den hysteri och de tvångsföreställningar
patienterna sökte honom för. Freud berättar i en
brevväxling med kollegan Fliess, att hans tes inte vann gehör
hos hans kolleger i Wien. Föredraget om hysterins uppkomst
mottogs 'iskallt'. Hans kolleger delade inte hans uppfattning. De
hade tolkat patienternas berättelser om sexuella övergrepp
som fantasier. Han skriver:
'Isolerad
är jag, det kan du vara säker på. Det har utgått
påbud om att jag skall överges, ty allt och alla drar
sig undan från mig.'
Från
1895 till 1897 håller Freud fast vid sin tes. 1905 tar han
offentligt tillbaka sin teori om hysterins uppkomst. Han utarbetar
nya tankar som blir grunden för psykoanalysen.
Freuds
teorier om barns utveckling innebär att barn i 3 - 5 års
ålder normalt ska förälska sig i föräldern
av motsatt kön. Detta räknas som en naturlig drift under
dessa år. Störs utlevelsen av denna drift utvecklas en
störning i själslivet som kan leda till 'sexuella fantasier'
senare i livet. Dessa 'sexuella fantasier' rörde sig, enligt
Freud, ofta om inbillade sexuella övergrepp.
Här
övertar Freud sina kollegers tolkningar av patienternas berättelser
som fantasier och ger barnet skulden för de sexuella övergrepp
som de faktiskt utsatts för. Att många av Freuds patienter
var barn till läkarkolleger kan ha varit en bidragande orsak
till att han utarbetade en mer 'acceptabel' teori."
| Bonnie Burstow skriver i boken "Radical
Feminist Therapy working in the context of violence"
i kapitlet "The History"
(sidan 26, Sage Publications, USA 1992) (vår oauktoriserade
översättning): |
"Freud är särskilt anmärkningsvärd bland dem
som patologiserar kvinnor. Som Masson (1984) påvisat, tog Freud
när han riskerade att bli utfryst ur det medicinska brödraskapet,
tillbaka sin upptäckt att kvinnor som stämplats som 'hysteriska'
hade blivit sexuellt utnyttjade i barndomen. Han deklarerade att klagomålen
om utnyttjande var ren fantasi, och han uppfann en orsaksförklaring
som manliga forskare ivrigt anslöt sig till överdriven
libido.* Freud patologiserade kvinnor ytterligare genom att föreslå
biologiska grunder för 'kvinnlig underlägsenhet' och genom
sin teori om penisavund."
* libido = begär. I Freuds texter
mer renodlad könsdrift. (Översättarens anmärkning.)
|
|