Det faktum att vi kvinnor har det svårast ekonomiskt gör att regeringens förslag om försämrat högkostnadsskydd för läkemedel slår hårdast mot kvinnors ekonomi och hälsa. Varför pratar ingen om det?

I februari gick remisstiden ut för promemorian om ändrat högkostnadsskydd för läkemedel. Enligt regeringen är syftet med förslaget att spara pengar åt staten, men nedskärningen kommer inte bara att försämra ekonomin för enskilda, utan i längden även samhällsekonomin.

Redan idag slår Läkemedelsverket fast att 40 - 60 procent av alla patienter inte tar läkemedel enligt ordination, och att bristande ekonomi är en av troliga orsaker. 1. Sveriges Apoteksförening bekräftar att apoteksanställda regelbundet möter folk som avstår från att hämta ut sin medicin av ekonomiska skäl – hela 67 procent uppger att det redan idag sker varje vecka. 2.

Att det finns ett samband mellan ekonomi och hälsa är fastslaget i både svensk och internationell forskning. 3. Obehandlade sjukdomar ökar risken för allvarligare sjukdom, vilket leder till fler sjukskrivningar, ökad läkemedelsförskrivning och ökande besök även till akutvård, vilket i sin tur betyder växande vård- och läkemedelskostnader för samhället.

I sin kortsiktiga obetänksamhet riskerar promemorians förslag alltså att tvärtom förvärra även samhällsekonomin.

För oss som enskilda betyder förslaget att fler inte kommer att ha råd att hämta ut sin medicin. Det blir desto värre av att förslaget också innebär att patienten ska betala procentuellt mer redan från början, 75 procent av kostnaden mot 50 procent idag. Det slår mot de fattigaste i samhället, som redan nu inte har något utrymme kvar att klara en oförutsedd utgift: arbetslösa, sjukskrivna, kroniskt sjuka med sjukersättning och ålderspensionärer med garantipension. Det är därför inte konstigt att just patient-, funktionsrätts- och pensionärsorganisationer hör till dem som har protesterat mot förslaget, och visat på hur deras medlemmar drabbas.

Men det är oroande tyst om att förslaget också innebär att kvinnoförtrycket ökar.

Till dem som drabbas hårdast av nedskärningarna hör som vanligt ensamstående mammor. Den utsattheten drabbar också barnen. Barnombudsmannen har konstaterat att ekonomisk utsatthet är fyra gånger så hög bland barn till ensamstående kvinnor jämfört med barn till sammanboende föräldrar. 4. I samma rapport skriver Barnombudsmannen att skillnaderna mellan barn i Sverige redan nu är oacceptabla och inte förenliga med Sveriges åtaganden enligt Barnkonventionen.

Kvinnor är dessutom i majoritet även bland de fattigaste i övriga grupper som förslaget slår hårdast mot. Bland alla som lever med en funktionsnedsättning hamnar kvinnor oftare än män under den relativa fattigdomsgränsen, de flesta långtidssjukskrivna eller med sjukersättning är kvinnor liksom majoriteten av äldre som tvingas leva med garantipension – i Sverige idag gäller det hela 75 procent av alla pensionerade kvinnor. 5. Det faktum att vi kvinnor har det svårast ekonomiskt gör att förslaget slår hårdast framför allt mot kvinnors ekonomi och hälsa.

Så varför är det så tyst om att förslaget i själva verket går emot såväl Barnkonventionen som Kvinnokonventionen och även regeringens egna jämställdhetspolitiska mål?

Som skäl för nedskärningen anger regeringen bara att statens kostnader är "för höga". Men kapitlet med rubriken "Konsekvenser" tar endast upp summor och procentsatser.

Där görs inte någon som helst konsekvensanalys, vare sig utifrån vårdprinciper, demokrati, folkhälso- eller jämställdhetsperspektiv.

Så hur ska någon kunna bedöma vad som är "för" högt när man inte har med någon analys av ekonomin i förhållande till folkhälsa, demokrati och könens lika värde? Är kanske högkostnadsskyddet tvärtom lönsamt – även om skyddet blir ännu mer kostsamt för staten – om det dels innebär att samhället görs mer demokratiskt genom minskande av den ekonomiska utsattheten för enskilda, och dels genom det kan spara in stora framtida merutgifter för det annars ökande behov av vård som outtagna läkemedel leder till?

Sådana frågor finns inga svar på i regeringens promemoria, förslaget är helt enkelt för ogenomtänkt.

Så bristfälliga förslag måste dras tillbaka.

Kvinnofronten
mars 2025

Noter:

1. Läkemedelsverket: Läkemedelsboken ”Behandlingsplanen och uppföljningen” 24/9 2024.

2. Sveriges Apoteksförenings pressmeddelande ”Apoteken oroas över höjt högkostnadsskydd”, 21/1 2025.

3. Folkhälsomyndigheten: ”Ekonomi har betydelse för hälsa”, 28/10 2024.

4. Barnombudsmannen: ”FN:s konvention om barnets rättigheter. Tilläggsrapport – Sverige”, 15/8 2022.

5. Jan Arleij: ”Så gick luften ur pensionssystemet”, SPF-Seniorernas tidning 15/5 2024.

Samtliga tidningar vi har skickat artikeln till har tackade nej till publicering.

w w w . k v i n n o f r o n t e n . n u