«  Den första kvinnan i Sverige som tog studentexamen och den första som blev läroverkslärare

Det är lätt att tro att den första kvinnan som tog studentexamen i Sverige kom från någon adlig eller tjusig familj. Men så var det inte.

Betty Maria Carolina Pettersson föddes den 14 september 1838 som dotter till en sadelmakare i Visby på Gotland. Hon var alltså inte från nån fattig familj, men inte från nån rik heller. Hon växte upp tillsammans med sin yngre syster Hedvig och sin äldre bror Edvard.

  Att Betty var smart och hade lätt för att lära sig märktes tidigt. Föräldrarna lät henne gå i skolan och dessutom läsa extra. Men på den tiden fick inte flickor studera vidare. Istället åkte Betty till fastlandet och började jobba som guvernant.

  Dåtidens feminister kämpade för att flickor skulle få möjlighet att studera. Först 1870, när Betty var 32 år, gick det igenom att kvinnor fick rätt att ta studentexamen, och Betty anmälde sig genast. Den 16 maj 1871 tog hon som första kvinna studenten som privatist vid Nya Elementarskolan i Stockholm.

  År 1873 fick kvinnor även rätt att läsa vid universitetet, men Betty hade börjat redan året innan. Hon sökte nämligen dispens för att få börja i förväg. Och den 1 januari 1875 tog Betty, som då var 36 år, akademisk examen: filosofie kandidatexamen vid Uppsala universitet. Huvudämnena var nyeuropeisk lingvistik (språkvetenskap) och modern litteratur.

    Betty Pettersson 1877.

  Det var förstås inte lätt att vara den första kvinnan. Långt efter att Betty Pettersson slutat i Uppsala sjöng männen på studentnationerna en visa som hade refrängen "Och därför väcker jag motion, att ej fröken Betty tas in i nation". Men motståndarna mot kvinnliga studenter fick finna sig i att kvinnor hade kommit till universiteten för att stanna.

  Efter examen flyttade Betty Pettersson till Stockholm och blev lärare på Ladugårdslands lägre elementarläroverk (senare Östra real). Där var hon känd som en bra pedagog, och omtyckt av eleverna. Men Betty blev sjuk, hon fick lungtuberkulos och dog, knappt 47 år gammal, den 7 februari 1885.

Den 14 november 1925 firades 50-årsminnet av den första akademiska examen i Sverige som en kvinna avlagt. Då talade läkaren och feministen Andrea Andreen om Betty Pettersson. Hon hade intervjuat flera av Bettys elever och berättade att Betty mot slutet av sin lärartid var mycket påverkad av tuberkulosen. "Hon brukade gå ombyltad med schalar och rökte nästan ständigt en liten pipa med kamfer för sin bröstsjukdoms skull." Och Andrea Andreen avslutade sitt tal med att beskriva Betty Pettersson med orden:

  "-- intelligent, orädd, livlig, ambitiös, snabbtänkt, målmedveten, plikttrogen, en smula kärv men hjärtegod --- Hon var helt visst en personlighet."

Eftersom Betty var först har hon hedrats flera gånger. 1977 satte Kulturnämnden i Visby en minnestavla på huset där hon växte upp, 1990 restes en staty till hennes minne på Norra begravningsplatsen i Stockholm och i Hagastaden som ska vara klar 2025 har en av gatorna döpt till Betty Petterssons gata.