«  Tillbaka till förra sidan

Den franska revolutionen var en del i en utveckling som pågick i stora delar av världen under 1700-talet. Att ett land var ett kungarike betydde på den tiden oftast att kungen hade mer eller mindre total makt, en makt som han kunde låta kyrkan och adeln ta del av. Men så började det spridas idéer om att alla människor har lika värde – och om alla har lika värde borde väl också alla ha lika rättigheter...

  Tanken var att alla människor skulle börja ses som medborgare, och att alla därmed skulle ha rösträtt. Folkstyre skulle vara den nya grunden för stater, alltså: demokrati.

I Frankrike hade det varit några riktigt hårda år för folket under 1780-talet. Och i mitten av juni år 1789 kallade kung Ludvig XVI in de tre stånden: adeln, prästerna och "tredje ståndet" (övrigt folk). Kungen ville diskutera hur han skulle kunna ta ut ännu högre skatt. Men då tröttnade tredje ståndet och utropade istället sig som nationalförsamling = de startade helt enkelt en medborgarriksdag. Många av prästerna bestämde sig för att ansluta sig till dem, och en del frisinnade adelsfolk hakade också på. Till slut var de så många att kungen böjde sig för nationalförsamlingen.

  Kungen hade tänkt sig att samla armén och med vapen återta makten, men folket hade beväpnat sig och behöll makten med våld. Nationalförsamlingen utropade istället Frankrike som republik 1792.

Girondisterna
hade makten i början av franska revolutionen. De ville kriga mot andra kungariken för att fler länder skulle kunna bli självständiga demokratier. Men på det stora hela var de oftast inte särskilt radikala.

Jakobinpartiet
eller jakobinerna, var lite mer radikala och ville ha en mer djupgående revolution. Alltså lite mer rättigheter för vanligt folk. Men det var jakobinernas ledare Robespierre som använde giljotinen mest och såg till att revolutionen gick till historien som ett skräckvälde.

Les Enragés
vilket ungefär betyder "De rasande", var mer anarkistiska.

Men revolutionen spårade ur, alla politiska grupper började slåss mot alla, och giljotinen användes flitigt av den som för tillfället hade makten. Allra mest användes den under Maximilien de Robespierres ledning. Och till skillnad från hur det framställs i böcker och filmer som "Röda nejlikan" var det i praktiken borgare/medelklass som giljotinerades mest.

  Skräckväldet gjorde det lättare för Napoleon Bonaparte att genomföra en kupp, ta makten och införa kejsardöme istället för demokrati år 1799.

De franska kvinnorna var drivande i början av den franska revolutionen. Men när den nya staten bildades visade det sig att den utgick just från broderskap – kvinnor räknades inte till människor, de blev inte medborgare och de fick inte rösträtt.

  I protest bildade kvinnorna egna organisationer. Då förbjöd nationalförsamlingen alla kvinnoorganisationer och de förbjöd kvinnor att över huvud taget ägna sig åt någon politisk aktivism – och flera av de drivande kvinnorna giljotinerades.